Författararkiv: Kaj-Admin

Söndag 14 april, Torna Hällestad med omgivningar

ny version när Google fixat Google dokument, kopiera text!

Vandringsledare Catharina Ståhl, Gunilla Berg, 11 andra deltagare

Längd, 14 km, Start vid gamla järnvägen, Trollskogsvägen. Kl 10-15 cirka.

Runda: Fritt komponerat Björkens dal, Gryteskog, Skrylleskogen, Dalby stenbrott, KnivsÃ¥sen, Borelund. Flitigt rekande hade skett dÃ¥ markerna är blöta i Ã¥r efter mycket regnande i vinter. 

Vi startade med att gå österut på gamla spåret för att se på blåsippor som växer i ett litet område. Vi vände och gick in i Björkens Dal. Där möts man av de fina och unika trollbokarna/ paraplybokarna. Här syntes de första backsipporna. Så småningom kom vi in på Skrylleområdets milspår där många mindes forna tiders löprundor i de sugande backarna. Det blev mycket pratande efter det att vi inte setts på länge. Därav lite diffusa minnesbilder av turen. Vi passerade område med många fina backsippor. Kabbeleka växer också här. Vissa ställen var ganska blöta men framkomliga. Vi kom till gamla spåret igen och vek sen till Dalby stenbrott som var väl fyllt av bilar och vatten. Här gott om vitsippor. Knivsåsen bestegs och där tog vi en fika på ett vindskyddat ställe för annars blåste det friskt idag men solen värmde. Vi fortsatte till Bokelund uppe på åsen. En grusväg leder till Torna Hällestad där vi nöjda avslutade turen.

Paddling på Ivösjön 26-27 aug 2023

Vädret var ostadigt i juli och augusti. Skulle det gå att genomföra en paddling? In i det sista verkade det ostadigt på lördagen. Prognosen blev bättre men vi sköt fram starten till 12. Tre man hade kommit dan innan och var nu ute på sjön. Vi satte i kajakerna vid Wetlandias anläggning i nordöstra delen av Ivösjön. Där finns ramp, parkering och toalett. Alla hade egna kajaker detta år. Tolv stycken var det totalt. 

Vi paddlade söderut och sen västerut och kände alltmer vågorna öka i höjd dock inte oroande mycket. Vi siktade in oss på hamnen vid Nordanvik. Där fanns de tre andra. De hade varit ute i högre vågor och avrådde för vidare tur västerut. Vi tog sikte på Enön där det på västra sidan fanns en fin övernattningsplats med grillplats. Tälten fick sättas upp nära varandra för att få jämn yta. Efterhand kom maten fram och skalning och delning började till minestronesoppan. Grillkolen klarade grytorna och korven. Vid 21 kröp de flesta in i tälten.

Natten var hyfsat varm. Frukostgrejor togs fram och redan 9.30 var vi i kajakerna. Vi gick över till västra sidan med sikte på Drängabryggan. Där är en fin gräsmatta och bänkar. Vi paddlade vidare till östra sidan och kom upp till Orudden där nästa lunchpaus var. Sen bar det hemåt så vi var iland vid 15. Pia och Lennart, som har stuga i närheten, bjöd hem på fika. Trevligt!

Länk till en film: https://youtu.be/ssmjZJBLR6A?si=cobFlxkP8uVm_DQP

Lennart o Pia, Arne, Lotta, Calle, Thorleif, Johan M, Fredrik, Ingemar, Karin, Johan o Kaj

Kustvandring med blick mot Ven 30 juli 2023

Två hade hörsammat inbjudan till vandring från Rydebäck till Glumslöv längs kusten. Varför så få?? Väderprognosen var bra och så blev det men vid middagstid hopade sig molnen över Själland och Köpenhamn såg ut att få mycket regn. Vi får väl överväga hur vi i fortsättningen ska göra med våra vandringar under sommaren! Denna sträcka tillhör de bästa i Skåne. Skåneleden går här liksom cykelspår. Henk hade tagit tåget från Köpenhamn och satt på sig inlines i Helsingborg. Han kom till Rydebäck när vi, Bengt E och jag, kom till stationen. Vi gick längs bäcken ner till havet genom fina grönområden. Jackorna åkte av. Lite växter studerades. Fortuna är första lilla samhället som passeras. Vilken idyll! Det var första visiten för Henk. Nästa samhälle är Ålabodarna. Längst i söder flaggades det. Det är på andra sidan kommungränsen där Landskrona börjar. Ortsbo berättade att det gör man då någon fyller år i de 13 familjer som bor där. Vi tog lunch och såg molnen växa. Ett lätt regn kom. Nu börjar det kuperade landskapet med fina vyer ner för branten. I Rustningshamn gick vi mot Glumslöv på liten grusväg. Många var på väg ner till havet från parkeringsplatsen vid landsvägen. Vi nådde denna och sen är det cykelvägen till Glumslöv station. Tåget kom strax. Vi var hemma 14.30. Då kom regnet.

Käglinge-Arrie-Oxie 24 juli 2023

Väderprognosen var ostadig men det artade sig väl, det blev en fin kväll. Fyra hade hörsammat inbjudan och vi samlades nära Grodans hus i naturområdet i Käglinge. Detta har varit ett stort grustag för bl a järnvägsbygget på 1890-talet här spåret för Kontinentalbanan mellan Malmö och Trelleborgs anlades. Nu är det fint naturområde. Vi gick inte in mer än i kanten, det får bli en annan gång. Vi siktade på cykelbanan till Arrie som är rätt ny. I Arrie svängde vi mot Arrie sjö. Där är eldstad och bord så där blev det fika. Vi passerade över området som har varit ett grustag åt tegelbruket, Vägverket och Skabersjö Industrier. Vi kom till det gamla tegelbruket. Nyligen öppnade ett bageri och café där. De satte degar till morgondagen och bjöd in oss att se cafét och erbjöd gratis bullar som hade blivit över. Dessa visade sig vara ytterst välsmakande. Vi gick en bit på landsvägen och vek av mot golfbanan Rönneberga där de gamla järnvägsspåren mellan Oxie och grustaget legat. Man ser Törringelund och de fina backarna. Vi gick genom området och kom in på de fina cykelbanorna i Oxie för att så småningom komma ut till Landsvägen. Väl där var det bara att ta sig till bilarna. Vi tippade på 8 km.

Åstorp och Söderåsen 16 juli 2023

En anmäld vandrare blev till slut 8. Vädret i juli har varit ostadigt så därför avvaktar nog en del. Sommarkortet med Skånetrafiken kunde utnyttjas. Vädret blev bra, vandringen lätt. Det blev 12 km där kanske 8 var på grusade vägar.

Vi samlades vid stationen och anträdde turen på Skåneleden. Karin Hoffmans tur nr 4 i Rundturer för tågburna följdes. Vi besteg berget för att komma till utsiktspunkten med vy över nejden. Vidare passerades det stora stenbrottet som Skånska Makadam driver. Det är enormt stort. Där vi gick växer imponerande havtornsbuskar. Här i början av turen finns bebyggelse och vi passerade med prov från körsbärsträden. Raka spåret till ett kärrområde som håller på att restaureras. Vackra bokskogar passerades på grusväg. Strax dyker den stora stenmuren till Vrams Gunnarstorps gods och Hjorthagen upp. Vi tar lunchen där. Tingvallaravinen med Skåneleden och dansstället kom därefter. Sista biten gick vi längs stora vägen in i samhället. Vi hade tid att bese hembygdsgården som dock inte var öppen för visning. Tåget vid tretiden passade bra.

Skåneleden Rolsberga-Harlösa

Skåneleden öster om Harlösa upp mot Hjularöd såg spännande ut. En bit ifrån ligger Rövarekulans naturreservat. Däremellan ligger Löberöd och slätten. Eftersom Skåneleden går denna sträcka kom det upp som en lämplig tur att prova. Sträckan mättes i MinKarta till 16 km. Det visade sig att det blev 20 km. I Skånetrafikens m fl webbsida Vandramed koll.se får man upp lämpliga anslutningar med kollektivtrafiken och hur lång tid det tar. Man lägger alltså in den hastighet med tänker sig gå. Gruppen klarade detta med 20 min tillgodo i Harlösa.

På grund av ryggont kunde inte Kaj vara med, som hade lagt ut turen. Samling för de flesta skedde vid busshållplatsen i Lund vid Lund C kl 9.15. Snabbt gick bussen till Harlösa. Sven steg på vid Lunds Norra, Skåneexpressen till Kristianstad.

Det blev blandat väder liksom dagarna före och efter blev, svensk sommar alltså. Det blev promenad på landsväg till Rövarekulan där gruppen vek ner till en led som sen förenade sig med Skåneleden. Rövarekulan är fint. Leden sticker av upp till en mindre väg som sen följdes med några utstickare. Bort mot Hjularöd har leden ändrats lite mot den tryckta karta som Bengt Ekvall hade. Man går i en ravin som slutar öster om Harlösa. Det gamla fattighuset /Donationshuset var öppet men hanns inte med. Kyrka ligger där och intill har en fin utsiktsplats ställts iordning. Bussen tog gruppen till Lund. Vid Brunnshög frågade chauffören vart man skulle. Då svaret var Lund C sa han att han skulle den vägen med bussen så man kunde åka med dit. Alltså inte byte till spårvagn som annars var planen.

En lyckad tur med vind och olika väderlekar. Alla klarade turen med galans.

Bilder (Sven Karlsson):

Greveholms slott efter en bra julkalender Mysteriet på Greveholm. Hjularöd är väl lite mer officiellt.

Hela gruppen

Toalett eller bastu? Snygg är den. Finns att beskåda vid vindskyddet vid Romhult

Skula sig var ordet för dagen pga av skurar. Dialektalt från Dalarna. Jag är med van vid skyla sig.

Hovdalatur 18 juni 2023

Hovdala erbjuder ett antal välmarkerade leder med fantasieggande namn. Dagens vandring följde i huvudsak leden ”Jakten på Gullspira” som har vita markeringar. En del egna vägval presenterades av dagens ciceron och turen slutade i 15 väl varierande kilometrar.

Inför turen fluktuerade väderprognosen friskt och dagens vandrarlag var inställd på heldag i duggregn. Vid starten var det mulet men inget regn. Det var vindstilla och folktomt, nästan lite overkligt. Landskapet är pastoralt och med ulliga får och lamm utplacerade som i ett vykort från Brittiska öarna. 

Turen fortsatte utan regn och så småningom blev det dags för lunch. Den avnjöt vi på Hammarmölledammens norra strand. En snok beundrades och solen tittade fram. Resten av turen gick i solsken och en spontan andrafika uppstod på Äspehöjden med fin utsikt över Hovdala-fälten och Finjasjön.

Efter vandringen passade vi på att titta på fotoutställningen ovanför caféet, ”Hovdala förr och nu  – bilder tagna med 40 års mellanrum på motiven”

En film från turen som Kaj tog

https://clipchamp.com/watch/iRO6UvOqwXg

Magisk kväll längs strandängarna, 29 maj 2023

Vi samlades vid Vellingeblomman, 15 personer och sen en som kom efter. Kvällen var ljummen och utan vind. Vi gick grusvägen ner till Vellinge ängar där ko- och hästsläpp skulle ske från och med nästa helg. Gräset var frodigt och triften tät. Det är raka spåret norrut i kanten av ängarna som gäller om man följer Skåneleden nya led. Sundet med holmarna låg som vy. Vid övergången till Eskilstorps gamla sockengräns är en stätta och sen är det grusväg. Kvällsfika intogs på långbord utanför idrottsklubben Finishs gamla klubbstuga. Här startade friidrottsklubben 1924 med träning och tävling på ängarna fram till 1954 då en idrottsplats byggdes i Vellinge. Jag kunde berätta minnen från barndomen härnere och om folk som bott och verkat där. Korna var släppta på Eskilstorps ängar. Nu blev det grusvägar förbi odlingar och gårdar på vägar som följer gamla ägogränser. Två hade kortat av turen men fortsatte mot Vellinge istället för att svänga av mot Vellinge Väster. De återfanns senare. Husklungan Lilla vägen och Kronan passerades. Nerlagda Västra skolan blev fabrik för butiksinredning och sen glasmästeri/plåtverkstad. Sen var det bara en kort bit kvar på liten väg till Vellingeblomman. Nästan 8 km blev det.

Äppelblomsvandring Österlen 21 maj 2023

7 deltagare: Bertil A, Barbro, Magdalena, Bengt A, Kaj, Åse o Bengt-Ola

”Nu grönskar det i dalens famn, nu doftar äng och lid. Kom med, kom med på vandringsfärd i vårens glada tid……”

Vi följde budskapet i vårsången och drog ut på Österlen och lät oss förtrollas av all äppelblom. Vi startade nedanför Stenshuvud med ett par kilometer på smala stigar i nästan obanad och trolsk terräng.

Därefter besteg vi Kortels huvud strax intill med fin utsikt över Hanöbukten. Vidare mot fin bymiljö i Gladelund. Efter lite felnavigering i riskfylld vildsvinterräng kom vi rätt. Följde en lång nedstigning genom vacker bokskog till Rörums norra å. 

Vidare fram till den pittoreska byn Knäbäckshusen med sina välhållna gamla skånelängor, längs den lilla bygatan.  Därefter fortsatte vi genom många hektar äppelodlingar i full blom. På grund av felnavigeringen tidigare under turen.och tidsspillan fick vi vända ner mot havet tidigare än beräknat och avstod Rörums by och Forsemölla. Väl nere på stranden en bit söder om Stenshuvud  blev vi väl kompenserade av den fantastiska miljön med lövskogen hängande ut övet den inbjudande sandstranden.Vågorna från havet rullade in och några av oss njöt av barfotapromenad fram till utloppet för Rörums norra å.

Vi nyttjade den lilla bron över ån och tog oss upp på den stora heden söder om Stenshuvud. Slog oss ner i lä bakom en stor enbuske för andra fikan och med Stenshuvuds karakteristiska silhuett  i blickfånget. Avslutade turen genom att ta oss över heden och in i grönskan runt parkeringen vid Stenshuvud där några av oss kunde förse sig av den rikligt förekommande ramslöken.

Turens längd nästan 15 km i strålande sol och behaglig temperatur

I nya marker ackompanjerade av klockgrodor 13 maj 2023

Utöver 14 vandringssugna sik:ar och en hund dök även Sommaren upp inför denna vandring. Starten var vid fågeltornet i Svartskylle naturreservat. Vi traskade iväg på en grusväg in mot ett böljande landskap av kullar betade av kor. Vackra vyer byttes snart mot en ljuvligt fräsch och grön bokskog. Vi rundade en sankmark och kom åter ut i beteshagarna. Där mötte vi dagens första flock av dovhjortar. Med utsikt över en damm stannade vi för en förmiddagskaffe. Solen värmde på och alla sökte skugga. Det var en överraskning att vädret blev så somrigt. Prognoserna hade ju pekat på mindre lockande förutsättningar. 

Efter pausen blev vägvalet improviserat eftersom hagen som vi skulle passera var full av alltför nyfikna kossor. Vi kom ändå rätt genom bokskogen och kunde fortsätta till norra delen av Ållskogs naturreservat, och vidare in i Skogshejdans naturreservat. Där landade vi vid en liten sjö och öppnade våra lunchpaket. 

Så här långt hade vi sett glador, ormvråk, tranor, gråhägrar, sångsvan och hört klockgrodor. Tillbakavägen gick genom samma områden men med annat vägval. Det resulterade i att vi såg en ensam kviga lite sidan om i skuggan av träden. Den låg underligt och visade sig vara i full färd att kalva. Lars hade koll på läget och tog snabbt reda på bondens telefonnummer och meddelade vad som pågick. En eftermiddagskaffe fick vi till vid en annan pastoral damm med knipa och gråhakedopping. Och kor i bakgrunden. Där fick Lars besked att kalvningen hade gått väl. Nu väntar vi på att Lars blir utsedd till kalvens gudfar! Sedan utnyttjades skogsvägar för hemmarschen som innehåll dagens dos av barrskog och ett litet hygge, ett måste i varje seriös vandring. Sista biten gick i Svartskylle backar med flockar av dovhjort. Som en ”grand finale” svävade en havsörn högt över oss innan vi återkom till startplatsen.