Paddling 7-8 sep 2024 – Raslången

Vi blev nio personer och åtta kajaker, dvs en dubbelkajak in gick, som samlades vid Bökestad sågmölla där toa mm finns vid parkering, vi körde hundra meter till iläggningsplats där det finns några parkeringsplatser. Vi kom ut före 11 och styrde upp i Blankaviken där en lägerplats finns. Båda vindskydden med eldstad var ockuperade av danskar. Tältplatser var fyllda med tält. Det finns nämligen en bilväg dit och danskar gillar detta ställe. Det har man full förståelse för. Vi åt lunch där och körde vidare och rundade udden för att komma in i Björnasundet och för att hitta en övernattningsplats Vi valde Västerviks brygga för där fanns mycket gott om tältplatser och eldstäder. Endast en husbil stod där och den hade nycklar till grinden. Ingen kvällssol men lugnt och med morgonsol. Efter lite vila och snack började vi med lite bröd och att skära alla grönsaker till minestronesoppan. Korv och sidfläsk tillagades separat. Grillkol hade vi med men det finns faktiskt ved men inte med garanti. Detta är Kristianstad kommun som sköter platsen och den är utmärkt. Soppan blev klar så småningom  när elden tagit sig. Det blev snack i mörkret sen framåt 22. Alla tälten var uppslagna och redo. 

Efter frukost var vi klara före 10 och fortsatte norrut och kom in i den lilla sjön söder om Filkesjön och sen ner i viken där vi hittade ett ställe långt ner där åtta kajaker fick plats med viss möda. Ett fint ställe att ta lunch på. Det var riktigt varmt så ibland sökte vi oss in i lite skugga på färden. Vackra stenhällar och höga klippor. Vi körde tillbaka och hade då en del motvind. Vi kämpade på tills vi hittade en fin vik med sandstrand vid Fuglabacken. Även här är en fin rastplats för paddlare m fl. Vi tog en liten fika innan det var dags för sista biten till bilarna. Vi var framme före 16. 

Det blev en fin helg med fantastiskt väder, ovanligt för årstiden. 

Kungsmarken till Linnebjer 12 aug 2024

Vi var sex personer som var intresserade att återuppta måndagsvandringarna efter ett sommaruppehåll. Bengt-Ola och jag hade rekat turen i våras och BO gått med Skatteverkets pensionärer en gång till. En gård ska passeras före Linnebjer och BO hade talat med ägaren då som lite motvilligt lät dem passera mot att vi ringde före nästa tur. Något tel nr hittade vi dock inte. Turen har gåtts innan med Mattias Steuch bl a. Då i vitsippetid då Linnebjer översvämmas av vita blommor och Kungsmarken har fler blommor.

Först gick turen på grusvägen som går i golfbanans västra del utanför och mellan gräsytorna. En stig viker av nära Glomsjön och man kommer ner i en sänka med sjön till höger. Här finns markeringar med rödmålade stolpar. Sen går det uppför med vy mot ESS och åkrarna. När skogen skymtar norr om golfbanan viker man ner i sänkan och passerar över bäcken och sen är det brant uppför. Man kommer in i skogen på en liten väg där man går rakt fram i en kilometer tills en gård dyker upp. Här finns skyltar till naturvårdsområdet. Det går en grusväg till vänster som man går tills ett hus med stor gräsmatta dyker upp. Man passerar till höger på gräsyta. En skog vidtar som måste passeras i obanad terräng. Här borde fler ha gått tycker man. Det är enda sättet att komma mot Linnebjer från lundahållet. Snett mot vänster ligger gården som måste passeras igenom. Sen är det en grusväg till landsvägen. Åt höger mot Linnebjer ca 500 meter och man viker in till skogen. Den är mäktig med alla ekarna, rakväxta o ståtliga. Här finns bord och bänkar. Vi gick rakt igenom till andra sidan och såg ut över sänkan mot Kävlingeån. Tillbaka på liten stig och sen ut ur skogen och till vänster på grusväg rakt fram. Längre fram svänger man höger och kommer tillbaka till informationstavlan. Efter en bit på en liten väg till vänster går man över på stätta och kommer in på betesmarkerna som är väldigt upptrampade och knaggliga att gå på. Vi höll till vänster mot stenmur och efter viss ansträngning kom vi in på jämnare mark. Vi gick söderut dvs rakt fram följande ett staket och sen höger mot golfbanan. Cirka 9 km blev detta och vi var framme vid 21 då det började skymma.

Rökepipan vid Dalby 24 juni 2024

Samling på parkeringen vid badet där 14 personer infunnit sig denna fina måndagskväll. Ingen kände till området förutom färdledaren som lett en tur med Näsetvandrarna våren 2023 där. Nu var frågan om rutten hade memorerats bra. Förbi badet med många badande och upp till Ekobyn där en stig leder förbi odlingarna. Cykelvägen går bredvid och vi nyttjade den en bit innan vi svängde in på grusväg mot reservatet. Innan villorna svängde vi vänster och nu vidtog en stig som leder genom en varierad natur men nära villorna. Man går en bit längs staket till ängarna kring vattentornet. Inga betande djur syntes och gräset var högt. Bekymmersamt när inte ängar hävdas och växer igen. Vi kom ner mot ”ravinen” som leder in i skogen av vildaste natur. Här är vattensamlingar. Ångorna och dimmorna från dessa har gett namn till området. Det ser ut att ryka. Vi nådde en större väg men svängde in på väg som leder uppåt till en gård. Missade skylt Obehöriga är ej tillträdde! Ingen kom och vi gick skyndsamt tillbaka och svängde in på stig som leder mot fäladsmarkerna och på Fjärilsstigen. Vi tog kvällsfika vid dammen till grodors kväkande. Vi gick över fäladen men svängde senare in mot Tetra Paks byggnad och in i bokskogen mot Skrylle. Efter en sväng i skogen gick vi över stora vägen till Dalhemområdet. Vi kom sen in i villakvarteren och genom de fina grönområden tills vi åter var i Ekobyn och strax vid bilarna. Det blev drygt 6 km.

På en bild betar får med men den är från Wikipedia

16 juni 2024, Höllviken och Kämpinge

Färdledaren befann sig i Höllviken så där blev turen där nere, i programmet låg den som blank nämligen. Vi fick perfekt väder efter en kallare vecka. Vi blev 8 personer som samlades vid pendlarparkeringen vid infarten till Höllviken. Turen gick först på Gamleväg för att vika ner på Länsmansvägen. Vackra villor på fina skogstomter besågs. Vi vek in på lite stigar genom små naturområden som faktiskt finns kvar. Framme vid Stenbocks väg vek vi in på cykelvägen som går längs med vägen men i natur. Vägen är nästan 3 km lång och planlades 1944 och hette Planväg 44 som mot villaägarnas protester byggdes på 1970-talet för att binda ihop bebyggelse i norr och söder och ge vägar till skolorna som byggdes. Vi vek av under vägen mot Sandeplanskolan och de idrottsområde som finns där. Stora Hammars mölla besågs och vi vek in i en liten skog och genom grönområden och upp på en backe med vy över landskapet nordost. En fjärde stor skola håller på att byggas och vi passerade nära. Vi vek ner på Norrjevägen och följde den förbi några gamla gårdar till Kämpinge. Platsen för den rivna kyrkan passerades och vi kom in i bykärnan. På slingriga vägar och stigar kom vi ner mot öppna vidder med havet som bakgrund. Förbi de gamla vallar från vikingatid och förbi Bärnstensmuseet kom vi till stranden och hittade ett fika ställe med bord och bänkar omgivna av tallar och sand. Imponerande/storskaliga villor ligger intill. Några vågade sig på att bada. Här är en härlig luft och ett lugn genom skogen som finns här. Vi gick genom skogen fram till platsen för den resta stenen över prästen Collin som låg bakom de lyckade tallplanteringarna i slutet av 1800-talet. Flera före honom hade gjort tappra försök men misslyckats. Vi vek av norrut på skogsstig intill Domkyrkovägen och kom in på en av de många raka gator som leder till Falsterbovägen och som följer de skiften som var långsmala i nord sydlig riktning. Vi gick längs affärsgatan till parkeringen. Det blev cirka 10 km.

10 juni 2024, måndagsvandring vid Vombsjön med Äskebäskan

Denna gång följde vi i spåren på Karin Hoffmans förslag om vandring vid Björka. _Det är ett litet samhälle nära Vombsjön med en egen lite kyrka. Där samlades vi och gick först genom ett platt skogsområde på en rak väg/stig med tallar mm omkring oss. Vi vek av på en stig med vy över Vombsjön och gick på den mot bokskogen som ligger intill sjön och har namnet Äskebäskan på naturreservatet här. Det är en svagt sluttande grusväg ner till sjön. Bokskogen är imponerande och branten ner mot sjön likaså. Vi följde sjön förbi pumpstationen som fyller på vatten till sjön och sen ända bort där vägen passerar. Vi såg på platsen där utan att finna fikaställe. Därför gick vi vidare längs med Björkaån utan att se den och genom en knappt synlig stig med högt gräs till vi kom fram till Björka fiskesjö där vi hittade bord och bänkar. Sen gick vi längs vägen till kyrkan och besåg ängsvattnarens grav. Det blev en fin kväll som avslutades med att vi såg på Calles nya bil.

Torna Hällestad igen, nu med mer backar och fint väder

Vi var 8 som samlades utanför kyrkan, på parkeringsplatsen. Först avhandlades prästernas klädsel och något nytt, tatueringar på kvinnliga präster. I Torna Hällestads kyrka finns nämligen fina takmålningar som folk kunde titta på när läskunnigheten inte var stor. Det förekommer nu att tatueringar på prästerna kan studeras. Andra berättelser om kyrkor och präster dök upp. Efter denna inledning gick vi till lanthandeln som har öppet till 19. De har ett fint sortiment, vi köpte av brödet. Vid kassan stod Kaj Wirenbok som nyss lämnat av veckans THVB, alltså veckobladet han gett ut i 46 år. Det händer mycket i byn och omgivningarna. Byn är attraktiv att bo i. Ja, ett idylliskt samhälle med aktiva invånare och en underbar omgivande natur. Vi gick genom Björkens dal som också är Prästaskogens naturreservat. Grodor hördes kväka. Rundan var komponerad av två personer ur Näsetvandrarna där Kaj deltog i tisdags. Den var lagd att passera över de flesta åsarna i omgivningen. Vädret var det bästa tänkbara denna kväll. Vi stötte inte på en enda vandrare. Vi kom upp och över en stätta och framför oss bredde Vombsänkan och åkrar och ängar ut sig. Vi gick på ängen bort mot Boklunden och passerade fina vresbokar och en säregen utställning i skogen med banderoller med noter på 20 meter långa tygstycken. Det var till ett arrangemang förra helgen. Vi gick på skogsvägen till Boklunden festplats, som är en av få gamla Dansrotundor som är kvar. Vi tog av till höger innan den tätare bebyggelsen och gick på en stig till åsarna som en skylt benämner Lapp-porten. Ja, en mindre variant av den i Norrland är det. Vi kom ut på cykelvägen där järnvägen gått och kom fram till minnesplatsen för stationen och satte oss på sittplatserna nere vid Kaninlanden. Vi fick uppleva en rymning av en häst från en ryttare som fallit av. Vi gick vidare uppför åsen mot Knivsåsen, tog av till höger mot sommarstugorna för att undvika den branta backen. Vi gick Skåneleden mot Knivsåsen men vek av på åsen som går mot Borelund och kom längre fram ner till en stig som gick längs med ängarna. Det var väldigt vackra vyer. Vid hästgårdarna vid Borelund gick vi mot Torna Hällestad och passerade de senast byggda fribyggarhusen och tog av mot kyrkan. Det blev 8 km drygt men mycket upp och ner. Alla var mycket nöjda med turen.

Klåveröds strövområde 19 maj 2024

Vi blev endast tre personer denna varma majdag till denna vandring i Karin Hoffmans fotspår, tur nr 10 i Söderåsboken. Den tog oss till de bästa av platserna i området och var varierad i underlag och natur. Vi parkerade öster om Klåveröd. Där kan man också starta den vandring upp till Höjehall, 210 möh. Vi kom till Vargadalen och sen Snuvestuan där klättrare håller till. Strax intill ligger Höjehall. Vi följde delvis turförslaget men avvek kring Klåverödssjön och kom i obanad terräng för att fortsätta så tills vi nådde mountainbikebana och väg. Vid sjön ligger vindskyddet som Bjärred scoutkår har, Tomtebrölet benämnd. Men det är spännande att komma utanför stigar och det är inte lätt att följa Hoffmans anvisningar. Regionens spårkarta är för grov för att vara riktigt användbar. Bokens karta är också grov och vägar överstrukna mm. Sven är väl orienterad i området efter att ha cyklat en del här. Vi studerade naturens förändringar från förr. Det är talrikt med granskogar här, både täta och glesa. Man återplanterar faktiskt också gran. Annars är det bokskogar och en del björk. Faunan på marken är totalt död i granskogen och en skarp gräns syns på många ställen där blandskog växer intill. Vi kom vid ängarna vid Lilla Klåveröd efter en paus vid Mossadammen. Där ligger Djupadals scoutkårs vindskydd fint beläget. Vi passerade över Traneröds mosse och i området går man mycket på spänger. Leden går sen mot vandrarhemmet men viker av mot Höjehall. Här är det inte lika varierad natur. Bevakningstornet bestegs och en vy som vore man i Norrland utbreder sig. Höjden märks mer när man går vidare ner mot Hallahus och strax var vi framme vid startpunkten. Vi hade gått nära 11 km men då är det verkligen inte slät mark och lättgånget. Några problem att ta sig runt är det dock inte för en något vältränad vandrare.

I vackra Rövarekulan 13 maj 2024

Vi samlades nere i ”kulan” vid parkeringen. 11 personer hade kommit och det var den första riktiga sommardagen och dagen hade varit varm. Det blev en härlig vandring i behaglig värme och otroligt fina naturscener. Ramslöken blommade och bjöd på ett hav av blommor där vi gick. Vi inledde med Skåneleden och uppförsbacken så vi kom upp och såg ner i den djupa ravinen. Det var upp och det var ner, över nedfallna träd, över vattendrag och nerför trappsteg. Vi vände där Lidén övergår i odlad mark. Åter och in på gulvit led som övergick i rödvit längre fram. Braån passerades, små platta ängar längst nere i ravinen. Vi kom genom tät och fin bokskog och småningom upp och kunde åter se ner i den djupa ravinen. Vi tog paus på en solbelyst äng. Leden leder ut och längs en åker men man kunde faktiskt gå nedanför staketet men det lutar och kanten ner ligger nära. Ramslöksfält kan ses nere i ravinen. Det blev sen lite fuktigare terräng och mer ramslök. En bro skulle passeras vilket gjordes med viss vånda. Leden kommer in på ängar innan den övergår i grusväg och den fina stenbron kunde åter ses. Vi dröjde oss kvar vid bilarna i den sköna kvällen.

Vårgrönt och blommande träd – Veberödstrakten 5 maj 2024

Tolv vandrare samlades vid Östarp och vädret var diskussionspunkt ett. DMI och SMHI hade väldigt olika prognoser och vi bestämde oss för DMIs variant då den indikerade uppehåll. Verkligheten hade den goda smaken att göra som DMI föreslog.

Alltså drog vi iväg in i den spirande vårgrönskan. Björk och bok utslagna och häggen i blom gjorde oss uppspelta. Turen inleddes genom kulturreservatet och vidare förbi Hemmestorps sommarstugor. Elva-kaffe är ett måste och den tog vi i en hage med spirande björkar. Därefter letade vi oss längs bäck och ravin till Körsbärsdalen. Men vi gick en omväg norrut för att komma in mot området längs den fina bäcken som rinner mot Idala. Det var många besökande i området och det förstår man när man ser alla körsbärsträden i full blom. Även vi njöt av våra lunchmackor här, innan turen fortsatte till Humlamadens naturreservat. Där kom vi upp på turens högsta punkt och såg ut över det mellanskånska landskapet. Och nu kom regnet som hade hängt i luften ett tag. Men det blev inte särskilt mycket och mer eller mindre torra kom vi så tillbaka till startpunkten. Det blev en bättre dag än befarat, lite blå himmel, nästan inget regn och mycket olika gröna nyanser.

Fulltofta söndag 28 april 2024

Vi blev fyra som gick en runda på 10 km i detta fina vårväder som kom idag. Vi kortade av turen lite för en skulle hem 14 och en ville prova sig fram efter lång frånvaro. Temperatur kring 20 grader och solen värmde. Det är vått i markerna så spängerna kom till nytta. Endast några ställen där vi fick finna nya vägar. Här är det rätt mycket granskog med inslag av lärkräd. I de våta partierna växer björken. Avverkning har skett så kalhygge finns, de har lämnat ganska många träd avsågade två meter upp. Boken har Ãnnuinte slått ut för det har varit kallt de senaste veckorna. Vitsipporna lyste vita i markerna. Här finns ett stort utbud av vandringsleder så vi valde idag det som passade gruppen. Skåneleden blev det en hel del av. Det är stenigt i markerna i denna trakt vilket vi inte brukar möta på våra vandringsturer. Vi fick in två lunchpauser varav den sista vid en skön äng med en gammal husgrund i gråsten. Någon enstaka backe fanns det på turen. En sjö i form av Store Sjö passerades två gånger.

Kaj