Vi gick blå leden som är förlagd till Skäråns lopp. Magiskt lugnt och vackert i början. Det fortsätter men underlaget blir svårare med sten på sten. Tillbaka till Skäralid längs kanten på ravinen. Väl där gick vi röd led för att komma till Kopparhatten.
Vi tog en genväg från Fotevikens museum till cykel- och gångvägen som löper längs vägen förbi Höllviken. Då går man över ängar och passerar Halörfiskarnas hoddor. Tre km senare, då vi passerat bron och kommit ner i Ljunghusen, gick vi söderut och sen mot kanalen. Här löper ett skogsområde som man inte ska bygga på, istället är det ett fint cykelstråk. Tomterna här ska vara minst 2000 kvm och staket ska inte finnas. Vid kanalen, intill utländska och svenska fågelskådare, satte vi oss och tog lunch. Kanalen byggdes 1940-41 eftersom tyskarna inte tillåtit och låtit lägga ut minor så nära land att fartyg inte kunde passera. Det blev ett snabbt bygge. En anordning byggdes för att reglera vattennivån då det kan bli stor skillnad i nivån med alltför stor genomströmning. Förr gick bl a Bornholmsfärjan här men nu är det fritidsbåtar. Vi gick över bron och ner i tallskogen parallellt med kanalen. Här finns stridsvagnshinder kvar, delvis in på villatomter. Stora nybyggen av villor sågs. Det är kvarvarande sommarstugor som ersätts med villor. Nere vid vattnet valde de flesta gå längs havet på stranden bort till Kämpinge. Detta är en fiskeby med bevarad äldre bebyggelse. På de små kullarna längs grusvägen ner från landsvägen tog vi eftermiddagskaffe. Bärnstensmuseet var stängt men vi fick ett samtal med ägaren Brost. Han lever på detta och har så gjort i 49 år. Hans son har utställning av naturbilder så man kommer in i en del av utställningen ändå. Vi gick över till själva byn som är idyllisk. Malena kunde köpa sig en kopp kaffe av två småtöser som dukat upp till försäljning. Ett minnesmärke över en riven kyrka finns. Dels begravdes kyrkan av sand men befolkningen var hopplöst okristna enligt prästen. Vi gick in på Norrjevägen, som är en gammal väg som blivit asfalterad. En del äldre hus finns kvar på östra sidan medan de moderna villorna finns väster om. Vid Collins väg (namn efter prästen som kämpade för tallplanteringen här och genomförde den) tog vi in på Gränsvägen och följde den till Gamleväg. Sen återstår att passera stora väg 100 och gå en bit på cykelvägen till startplatsen.
Den första helgen var det dags för traditionella paddlingsturen. Vi var tretton som paddlade på Ivösjön med start i den nordöstra delen vid campingen och uthyrningen. Vi paddlade i norra delen och gick iland för övernattning i den nordvästra delen vid en stor badplats med plats för alla nio tälten. Här fanns också grillplats. På söndagen paddlade vi söderut ner till Ivön som vi dock inte rundade av tidsskäl. Vi snirklade runt en del öar och sen norrut till utgångsplatsen.
Vi samlades vid parkeringen vid Skoltorget. Vandringen började med det gamla Falsterbo. Det är gatusträckningar som förmodligen funnits sen medeltiden då fiskarna av sill hade sina ”fit” här. Varje stad i Tyskland som höll till här hade sitt område, benämnt ”fit”. Under 1900-talets första år från 1904 och framåt byggdes stora sommarhus av ”förnämt” folk från Malmö, Lund, Trelleborg. Vi kom ut på Fyrvägen och gick en bit söderut och kom sen in på Fågelsträcket. Vi svängde ut mot havet vid Flommens golfbana. Här åker vi då och då skridskor på väg söderut mot Måkläppen. Vi kom in på Skärfläckevägen, dessa fåglar som skyddas ute på flommarna. Kullsbackavägen leder till ridsportanläggningen via Päronträdsvägen. Vi såg inte det fridlysta päronträdet, det finns längre söderut. Vid Falsterbo Horse Show kom den ansvarige i en golfbil och stannade till. Han heter Jan-Olof Wannius och ville gärna berätta för oss om arrangemanget. Vi gick sen längs tångvallen norrut, gick över vägen till Ljungens camping. Där träffade vi fågelskådarna och fick lite info om dagens skådning. Vi tog sikte på Falsterbo Strandbad och passerade därvid den glesa skogen söder om gamla skjutfältet. Naturum med konsthall och restaurang är imponerande. Där tog vi oss en rundtur. Några hade då tagit ett bad. Vi gick genom Stadsparken som är en skog med flera olika sorters träd inkl imponerande tallar och märkliga ekar. Museet passerades och därefter de nybyggda bostadsrätterna (en fyra på 140 kvm ligger ute för 14 mnkr). Här får man gå en bit på de höga sanddynerna innan man når Falsterbohus. Några gick stranden längs havet till Nabben längst söderut, och några gick förbi golfklubben ut till fyren och sen till Nabben. Imponerande molnformationer sågs här ute. Vi gick sen längs Skåneleden norrut och svängde av rätt över golfbanan in till Knut Lavards väg för att sen via Fyrvägen och Fredsgatan nå tillbaka til bilarna. Då hade vi gått 15 km och varit ute 6,5 timme vi 12 som var med.
Raka spåret från Linero ut på grusvägen österut förbi Arendala och till Hardeberga. Där gjorde vi en lov via en gård och över ett fält för att komma tillbaka på grusvägen. En fin kväll.
Vi blev 22 stycken som var sugna på att upptäcka ”Köpenhamn bakom portarna” denna sköna sommarsöndag. Med inspiration och vägledning av boken ”Köpenhamn bakom portarna” av Isabel Andersson sökte vi oss genom miljöer som man kanske inte tänker på eller upptäcker vid en vanlig Köpenhamnspromenad.
Vi började vid Nörreport och sökte oss ner genom Latinerkvarteren, som är en del av det medeltida Köpenhamn. Passerade intressanta byggnader med historia. Visade sig inte så lätt att komma in bakom alla de portar vi önskade. Gråbrödretorvet med vackra husfasader ett måste och därefter universitetet och Vår frue kirke. Hamnade via smågator på Vartov på Farvergade nära Rådhusplatsen. En vacker innergård från 1700-talet med vackra tegelbyggnader och staty av Danmarks store prästpersonlighet, N.F.S. Grundtvig och där även Tycho Brahe varit verksam. Perfekt fikaplats.
Via smågator med vackra gamla fasader höll vi oss nogsamt borta från Ströget. Här och var kunde vi kika in på någon innergård och upptäcka annorlunda och mysiga bostäder och kontor. Tog oss via Gamle Strand över kanalen till Slotsholmen med den vackra och efter brand nyrenoverade Slotskirken och det imponerande Christiansborg liksom den speciella byggnaden för Thorvaldsens muséeum. Vidare över Fredriksholms kanal ner mot dom vackert gulputsade byggnaderna(fästningens materialgård) utgörande en del av Frekriksholms fästning från 1600-talet.
Åter tillbaka över kanalen och förbi det imponerande Christian IV:s brygghus, idag utställningslokal och strax intill Det kongelige bibliotek med tillbyggnaden Svarta Diamanten. En vacker och inbjudande liten park döljer sig bakom biblioteket. Denna söndag var Svarta Diamanten och biblioteket stängt för privat event. Besvikelse. Verkligen värt ett besök med sin häftiga och spaciga arkitektur med övergång till gamla biblioteksbyggnaden med bl a en gammal läsesal som för tankarna till Harry Potter.
Dags att ta sig över Knippelsbro till Christianshavn med sina kanaler och vackra gamla välbevarade kvarter. Här fanns mycket att upptäcka. Inhandlades öl och kaffebröd innan det var dags för nya upptäckter. Flera vackra innergårdar med charmigt boende längs Wildersgade och Strandgade där vi var välkomna att titta in och charmas,. Dags för ny fikapaus, nu på Wilders plads alldeles intill Christianhavns kanal och det intensiva båtlivet. Därefter fortsatte turen längs kanalen fram till den nya Indrehavnsbroen, eller mer populärt Kyssebroen som förde oss över till Nyhavn. Intensivt folkliv längs bron. Konstaterade att byggnaderna på Papiröen med all sin streetfood nu jämnats med marken för att ge plats till ny bebyggelse.
Passerade det intensiva folklivet i Nyhavn med alla sina turister och kom så in i Fredriksstaden, också den med charmiga små gator men mer känt för slottsområdet Amalienborg och dom mer ståndsmässiga gatorna S:t Annaplads, Amaliegade, Store Kongens gade och Bredgade med den imponerande Marmorkyrkan. Även den ryska kyrkan med sina glänsande lökkupoler och speciella inredning och imponerande marmortrappa gjorde intryck. Vi tittade in bakom Danskt designmuséeum och fann den gröna oasen Grönningen, där det spelades utomhusteater på kvällarna. På en innergård strax intill upptäckte vi ”huset som gud glömde”. Ett litet korsvirkeshus som ingen brytt sig om på flera år och därför höll på att förfalla. En märklig företeelse bland alla vackra och välhållna byggnader i området.
Dags att avrunda vandringen med ett besök bland Nyboder, som byggdes för flottans soldater. En stor samling gulputsade längor från 1600-talet i närheten av Österport station. Även dessa med fina små trädgårdar. Nyboder är fortfarande flottans hem där fast anställda och deras släktingar i över 400 år kunnat bo i hyrda små lägenheter. Sista anhalt Österport station, nu under omfattande ombyggnad. Där slutade dagens Köpenhamnsvandring, som blev nästan 12 km lång. Återstår dock många stadsdelar och kvarter att upptäcka lite närmare. Dessa återkommer jag till vid senare tillfälle.
Mikael Roos hade bjudit in till konstcykling i Malmö, denna gång ut mot Rosengård och Jägersro. En lista med 32 beskrivna verk delades ut. 22 deltagare som hade fin disciplin på cykelbanan. Bulltoftaområdet passerades med flygarmonument, Husie med Spira, Småfolksgatan med sina trevliga kvarter hade två verk på gavlar, Jägersro har Pegasus-hästarna, minneslund, tunnlar, förskolor, Skånemejerier och sen var det Rosengård. Vi blev välkomnade av barn och vuxna. Zlatans leende vid en tunnel där nya järnvägsstation ska uppföras. Ida och Emil avslutade vid Amiralsgatan. En härlig tur på 24 km som avslutades hemma hos Mikael och Britt-Marie Roos vid Ribersborgsstranden där drycker med tilltugg bjöds.
sFärdledaren plus åtta glada damer utgick från Knutpunkten dit vi kommit med tåg. Turen blev 6,5 km så vi hann tåget vid 21. Det blev en tur genom många av de fina parker staden har plus lite storstad. Jag berättade om dåtid, nutid och framtid i staden. Det är en spännande stad.
Kännetecken: Långsträckt stad, Havet, bad, hamn, färgor, Kulturbyggnader, Dunkerska stiftelsen betalat, Genomfartstrafik, Natur inne i stan, små raviner, landborg, massor av fina parker och planteringar, Landborg, promenadstråk, Norr resp Söder, stor skillnad, Fotbollslag, stadion, arena, Konsuler, ja men även stora företagsledare, Nedgrävd järnväg, åtminstone halva sträckan
Vi vandrade från stora parkeringen till Ribersborgs Handikappsbad mot hamnen. En fin liten promenad längs kajen, om ett år öppnas för promenad längs hela piren, Vi snirklade sedan genom de nya kvarteren, Gick förbi gamla lokstallarna som skall bli fritids. Förbi de stora silona där det skall bli bostadär på något sätt. Förbi gamla dragörfärgeläget o in bland fiskluderna. Tillbaka via kort promenad genom gamla Limhanm. Mer info kan hittas på Malmö Stads hemsida: https://malmo.se/Stadsplanering–trafik/Stadsplanering–visioner/Utvecklingsomraden/Limhamns-hamnomrade.html
Intressant att följa, En härlig tur för 7 vandrare. /olle Holmberg
Start och Mål: Björkvikens badplats, Tormestorp, Starttid: 10:00, Sluttid: 15:30, Ledare: Jarmo, Deltagare: Kaj, Arne, Magnus, Ingela, Åse, Lotta H, Birgitta, Jytte, Joakim?
Samling vid badplatsen som såg vedervärdig ut efter lördagskvällen. Skräpet låg i drivor. Tydligen är Hässleholmarna ett oaktsamt släkte. Men vi förstod snart att det hade varit någon slags festival på platsen. Städare anlände strax och började sitt slit. Vi traskade norrut och hamnade efter fem minuter i ett snår. Turledaren var redan djupt engagerade i ett samtal och hade ingen koll på vart vi skulle! Vi observerade att den lilla gruppen som avgick före oss lyckades med något liknande när leden vek av, men inte de. Detta beror nog på att de första två kilometrarna av leden snirklar sig fram bland boningshus och cykelbanor. Snart kom vi närmare naturen i Försvarets forna övningsfält, numera strövområden för alla och envar.Stigarna slingrar sig längs sjön och vid Mölleröd möter leden Almaån. Vi följde ån till utloppet i sjön. Där finns en fin ramp för fågelskådning utöver vassen. Där stannade vi för första fikat/lunchen.Mätta och belåtna traskade vi vidare mot Finja och alsumpskogarna. Leden går på spång i nästan 2 km genom alskogen. Det kändes väldigt exotiskt i den fuktiga värmen. Djungelkänsklan var inte långt borta. Svärdsliljorna blommade ståtligt och gav fina gula färger i grönskan och i det brunmurriga kärret. Det var väldigt torrt men mygg fanns tillräckligt för att initiera ett ivrigt smörjande i gruppen.Att gå på spång öppnar för miljöer som man gärna inte tar sig an annars. Ett annat spång-äventyr är att gå ut på Store Mosse väster om Värnamo. Där löper spången kilometervis över myrens gungfly. Prova både alskogen i Finja och Store Mosse om ni vill ha annorlunda miljöer!Efter alskogen var turen mer av ordinär karaktär och sjön visade sig sällan. Efter Skyrups golfbana kommer man in i Hovdala-området och där får man närkontakt med sjön igen. Vi traskade också uppför höjden vid Dalleröd för att komma till trädhuset. Där fikade vi och njöt av vyerna. Längs strandängen, genom sista skogsdungen och förbi lilla båthamnen så var vi åter vid Björkvikens badplats. Nu möttes vi av en fin och välstädad strand. Jag har väldigt svårt att förstå att den som går ut i parken, till stranden eller i naturen bara lämnar sitt skräp att tas om hand av andra. Och jag är tacksam för att det finns de som städar. Jag tror att mitt nästa SIK-vandringstema blir handgriplig naturvård = städpatrull! /Jarmo
