Kategoriarkiv: Vandring söndags

Smygevandring en måndag 5/5 2025

Lämna ett svar

Erik hade bjudit in till vandring nära sin hemort Klagstorp. Vi samlades vid fyren där han ordnat med så vi kunde gå upp några i taget för det är trångt. Den är inte i drift. Vyerna är fina. När alla samlats avtågade vi mot Östra Torps kalkugnar, Det var namnet på stationen också men för att få ett häftigare namn blev det Smygehamn på bebyggelsen som låg närmare havet.

Det blev en vandring på grusväg tills vi kom till kalkugnarna. Där fanns en bra plats för kvällsfika. Vi tog oss upp för slänten till en liten stig anlagd på spillmassor från brytningen.

Från informationstavlan: Kalken började brytas i större skala under 1800-talet. Här fanns ursprungligen ett tiotal ugnar; den äldsta är från mitten av 1800-talet och ligger nere vid hamnen – som för övrigt är byggd i ett kalkbrott. Idag finns åtta kupolbyggda kalkugnar kvar i Östra Torp, tre är sammanbyggda till en enhet. Den höga industribyggnaden längre österut var tänkt som murbruksfabrik men den blev aldrig färdigbyggd. Det lilla träskjulet invid vägen är ett våghus, där vagnarna lastade med kalk vägdes. Själva bränningen var en arbetsam procedur. Inne i ugnarna staplades kalksten, varvad med kol, ända upp till kupoltaket. Ingångshålet tätades med eldfast tegel och eldstaden under kolstapeln tändes på. Elden fick brinna i 40 timmar. Efter ett dygns avsvalning kunde ugnen tömmas på upp till 200 hektoliter bränd kalk – då hade det gått åt 5-6 ton kol!  Den brända kalken hämtades av kunderna som själva släckte den. Först på 1930-talet togs den om hand på plats. sedan murbruksfabriken hade byggts. Kalken användes dels som jordförbättringsmedel och dels som byggnadsmaterial. För de skånska längorna var och är kalken väsentlig, både som putsbruk och för att hålla dem vitmenade. Kalkbruk är något elastiskt och kan följa med i ”timrans” rörelse. Kalkfärgen tillåter väggarna att andas och ingen modern färg kan heller ge det skimmer som lyser från en nykalkad vägg! Glansperioden för kalken var andra hälften av 1800-talet, men verksamheten pågick ända fram till 1954. Arbetskraften sökte sig då hellre till Trelleborgs Gummifabrik som erbjöd helårsarbete och dessutom hämtade upp folk med buss.

Ett trevligt och fantasirikt vindskydd är byggt här uppe. Vi tog oss ner och fortsatte till Smygehamn bebyggelse. Här finns mer hus än man tror för oftast kommer man längs landsvägen. Vi kom fram till hamnen där vi imponerades vad Trelleborgs kommun satsat på området kring hamnen inkl badbrygga. Nu vidtog vandring på klappersten eftersom stormen Babett tog jord, grus och växtlighet ovanpå stenarna. Det blev lite kämpigt att ta sig fram men alla klarade det. Då hade vi nått magasinet som ligger nära fyren. Det blev en fin vandring i bra väder men lite småkyligt.

4 maj 2025 – Vandring över Lunds höjder

Lämna ett svar

Bengt bjöd in till att vandra på höga höjder i Lund. Vi skulle starta med att ta spårvagnen upp till MAX 4. Det blev istället ersättningsbuss då spåren skulle underhållas. Vädret var lite grått och regnet hängde i luften. Vi slapp i stort regn medan det i närheten föll en del i det vårtorra Skåne. Vi vandrade upp till Kunskapsparken och trädde igenom portalen för att ta sikte på höjden rakt fram. På vägen såg vi på odlingslotter, växthus mm. Sikten var bra och vi spanade över det skånska landskapet och såg även kommande höjd. Vi kom förbi The Loop, Lunds nya konserthus mm som tronar ganska ensamt nära ESS. Vi tog sikte på lunden med de ditflyttade platanträden som kommer från platsen där vi startade, Clemenstorget. Vi tog fika inne i skogen på en stock. Få människor var ute. Vi gick över de små kullarna som omger MAX4. Vi fann tunneln under motorvägen och vi kom till Brunnshögshöjden med de två tjurarna i metall. Vägen upp var brant. Här går slingor för mountainbikes. Vyn är fin där uppe. Bilarna på motorvägen rusar fram mellan höjden och ESS och MAX4. Vi tog oss ner över en rätt stor park och kom till stigen som går i utkanten av bebyggelsen på norr. Nu var siktet på St Hans backar. Vi tog oss igenom Annehems villor och kom till Monte Composti som det går under i folkmun. Det är alltså uppbyggt av sopor och tippmassor fram till 1960-talet då det täcktes av jordmassor och en fin park skapades. Vi besteg den första höjden och njöt av utsikten över stan. Vi gick till nästa höjd och förundrades över hur bra det blivit här med fina bygglekplatsen och fritidsgården med djur, frisbeebanor, bågskytte, bäck, löpstigar, cykelbanor, lekytor, backar, buskage. Vi passerade Norra Ringen och kom förbi Lerbäckshög och Monumentsparken. Järnvägarnas koloniområde kom vi förbi. Snart var vi nere i stan och kom till Clemenstorget där vi startat. Spårarbetet var klart och spårvagnen gick.

En trevlig tur och tur med vädret. Vandringen är bra och kommer att upprepas en vacker höstdag med siktigt väder.
Turens längd inklusive stadsparken 12 km

Fyra deltagare fortsatte till Stadsparken för en glass som blev wienerbröd och kaffe pga. av för kyligt väder för glass.
.

Torna Hällestad 28 april 2025

Lämna ett svar

Vi var 11 personer som gav oss iväg på en dryga 7 km lång vandring i det vackraste aprilvädret. Bokarna hade precis slagit ut och vitsipporna var fortsatt i blomning. Från P-platsen vid Gamlegårdsvägen följde vi den gamla banvallen en bit österut för att sedan svänga ner i Björkens dal och så upp på Hässlebjär där vi njöt av utsikten över Vombsänkan. Så gick vi vidare mot Kvarndammen och Prästaskogen där vi fikade under vresbokarna. Via en del av Skrylles milspår och Skåneleden nådde vi naturreservatet Dalby fälad nr 5 med sina enar och backsippor. En tornfalk visade upp sig med sitt ryttlande och för övrigt kunde vi konstatera att de flesta flyttfåglarna har anlänt. Vi gick genom naturreservatet och till den gamla banvallen som vi följde tillbaka till Torna Hällestad och det gamla stationsområdet där vi tog del av informationen om järnvägen mellan Malmö och Bjärsjölagård. Vandringen avslutades straxt efter solens nedgång.

Catarina

Klöva hallar 27 april

Lämna ett svar

Tredje söndagsvandringen gick i naturområdet Klöva Hallar på Söderåsen. Vårens skira grönska i bokarna är som bäst nu. Det är som att strosa i en pelarsal. Dagens vandrarlag bestod av såväl nya som gamla bekantskaper. Förväntansfulla gick vi ner i ravinen för att följa bäcken på alltmer otydlig stig. Det blev en del stockar och stenar att kliva över. Så småningom traskade vi upp på ravinens kant och hittade en solig äng för vår lunchpicknick.Tillbakavägen gick i obanad terräng på ravinens västra sida. Man möter inte många där och stillheten var påtaglig. Dessutom förstärkt av glittrande solsken och nästan vindstilla. Efter turen vara alla lyriska och hänförda av den vackra och dramatiska naturen. Nej, Skåne är inte platt!

JARMO

Odyssé i Vedema 13/4 2025

Lämna ett svar

Dagens sex personer starka vandrarlag samlades vid Barsjö-parkeringen och förvånades av morgondimmorna som lade sig över området. Vägen upp hade ju varit i solsken. Vi kom iväg efter en presentation av dagens tur framme vid tavlan med kartan. 

   Stigen gick norr om sjön, invid strandkanten. Sedan över Rökeån och ut på gula slingan som tog oss upp på första höjden. Ner igen till ån som vi följde en bra bit innan stigningen upp på Vedema hall där vi tog vårt morgonkaffe. Vyn är fin även när dimslöjorna dröjer sig kvar över nejden.

Nerfarten var tänkt lite österut men tät skog förde oss tillbaka till stigen som var brant och spännande nog. Rep finns att hålla i vilket gjorde nedstigningen smidig. Lite grusväg fick vi under sulorna innan vi vek av in i skogen och några kilometer off-stig, förvisso hanterlig terräng. 

   Efter att ha följt de osynliga markeringarna som inte finns kom vi fram till Skåneleden och kunde vi åter följa upptrampade vägar. Lunchpausen höll vi i solsken vid en liten bäck nära Lilla Dammen. 

   Mätta och nöjda tog vi sikte på Hågnarp där det finns en mycket välordnad rastplats. Vilda hundar mötte oss med skall och utfall. Med vi stod orubbliga inför dessa bestar med mankhöjd bortåt 20 cm. Ett glatt gäng grillade sin söndagsbuffé och vi kom i samspråk en stund. 

Vandringen gled in i en trolskt vacker granskog med ett grönt golv av mossa som belystes av infallande solstrålar. Och plötsligt var vi ute i bokskogen och kom tillbaka till startpunkten via Barsjöns sydsida. Avslutningsvis kom ett par sångsvanar och försökte charma oss att ge dem något gott. Vi betraktade dessa ståtliga fåglar en stund innan vi började hemfärden.

Våraningar i Snogeholm 6/4 2025

Lämna ett svar

Säsongens första vandring inleddes i kyla. Termometern visade under nollan men turen lockade ändå sex deltagare. Ganska snart började solen värma och det raska tempot gjorde oss varma. Omgivna av fågelsång siktades strax första vitsipporna. Vi rörde oss i norra delen av strövområdet och kom fram till Sövdesjön där en fika intogs i solen. Första svalan svävade ovanför oss. Sommaren kräver dock mer än en svala.
Vandringen gick vidare genom området på stig och väg. När vi hade kommit till lunchstället hade molnen hopat sig och vinden kändes kylig. Nåväl, matsäcken avnjöts ändå. Trakten är ju känd för kejserliga frukostar. Den sista etappen avklarades tillbaka till bilarna. Men dagen var inte över än! Nej, en liten kulturvandring till minnesstenen över Wilhelm II:s minnesvärda frukost blev vår final. Frågan hänger i luften; varför restes stenen?

Paddling 7-8 sep 2024 – Raslången

Lämna ett svar

Vi blev nio personer och åtta kajaker, dvs en dubbelkajak in gick, som samlades vid Bökestad sågmölla där toa mm finns vid parkering, vi körde hundra meter till iläggningsplats där det finns några parkeringsplatser. Vi kom ut före 11 och styrde upp i Blankaviken där en lägerplats finns. Båda vindskydden med eldstad var ockuperade av danskar. Tältplatser var fyllda med tält. Det finns nämligen en bilväg dit och danskar gillar detta ställe. Det har man full förståelse för. Vi åt lunch där och körde vidare och rundade udden för att komma in i Björnasundet och för att hitta en övernattningsplats Vi valde Västerviks brygga för där fanns mycket gott om tältplatser och eldstäder. Endast en husbil stod där och den hade nycklar till grinden. Ingen kvällssol men lugnt och med morgonsol. Efter lite vila och snack började vi med lite bröd och att skära alla grönsaker till minestronesoppan. Korv och sidfläsk tillagades separat. Grillkol hade vi med men det finns faktiskt ved men inte med garanti. Detta är Kristianstad kommun som sköter platsen och den är utmärkt. Soppan blev klar så småningom  när elden tagit sig. Det blev snack i mörkret sen framåt 22. Alla tälten var uppslagna och redo. 

Efter frukost var vi klara före 10 och fortsatte norrut och kom in i den lilla sjön söder om Filkesjön och sen ner i viken där vi hittade ett ställe långt ner där åtta kajaker fick plats med viss möda. Ett fint ställe att ta lunch på. Det var riktigt varmt så ibland sökte vi oss in i lite skugga på färden. Vackra stenhällar och höga klippor. Vi körde tillbaka och hade då en del motvind. Vi kämpade på tills vi hittade en fin vik med sandstrand vid Fuglabacken. Även här är en fin rastplats för paddlare m fl. Vi tog en liten fika innan det var dags för sista biten till bilarna. Vi var framme före 16. 

Det blev en fin helg med fantastiskt väder, ovanligt för årstiden. 

Rökepipan vid Dalby 24 juni 2024

Lämna ett svar

Samling på parkeringen vid badet där 14 personer infunnit sig denna fina måndagskväll. Ingen kände till området förutom färdledaren som lett en tur med Näsetvandrarna våren 2023 där. Nu var frågan om rutten hade memorerats bra. Förbi badet med många badande och upp till Ekobyn där en stig leder förbi odlingarna. Cykelvägen går bredvid och vi nyttjade den en bit innan vi svängde in på grusväg mot reservatet. Innan villorna svängde vi vänster och nu vidtog en stig som leder genom en varierad natur men nära villorna. Man går en bit längs staket till ängarna kring vattentornet. Inga betande djur syntes och gräset var högt. Bekymmersamt när inte ängar hävdas och växer igen. Vi kom ner mot ”ravinen” som leder in i skogen av vildaste natur. Här är vattensamlingar. Ångorna och dimmorna från dessa har gett namn till området. Det ser ut att ryka. Vi nådde en större väg men svängde in på väg som leder uppåt till en gård. Missade skylt Obehöriga är ej tillträdde! Ingen kom och vi gick skyndsamt tillbaka och svängde in på stig som leder mot fäladsmarkerna och på Fjärilsstigen. Vi tog kvällsfika vid dammen till grodors kväkande. Vi gick över fäladen men svängde senare in mot Tetra Paks byggnad och in i bokskogen mot Skrylle. Efter en sväng i skogen gick vi över stora vägen till Dalhemområdet. Vi kom sen in i villakvarteren och genom de fina grönområden tills vi åter var i Ekobyn och strax vid bilarna. Det blev drygt 6 km.

På en bild betar får med men den är från Wikipedia

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

16 juni 2024, Höllviken och Kämpinge

Lämna ett svar

Färdledaren befann sig i Höllviken så där blev turen där nere, i programmet låg den som blank nämligen. Vi fick perfekt väder efter en kallare vecka. Vi blev 8 personer som samlades vid pendlarparkeringen vid infarten till Höllviken. Turen gick först på Gamleväg för att vika ner på Länsmansvägen. Vackra villor på fina skogstomter besågs. Vi vek in på lite stigar genom små naturområden som faktiskt finns kvar. Framme vid Stenbocks väg vek vi in på cykelvägen som går längs med vägen men i natur. Vägen är nästan 3 km lång och planlades 1944 och hette Planväg 44 som mot villaägarnas protester byggdes på 1970-talet för att binda ihop bebyggelse i norr och söder och ge vägar till skolorna som byggdes. Vi vek av under vägen mot Sandeplanskolan och de idrottsområde som finns där. Stora Hammars mölla besågs och vi vek in i en liten skog och genom grönområden och upp på en backe med vy över landskapet nordost. En fjärde stor skola håller på att byggas och vi passerade nära. Vi vek ner på Norrjevägen och följde den förbi några gamla gårdar till Kämpinge. Platsen för den rivna kyrkan passerades och vi kom in i bykärnan. På slingriga vägar och stigar kom vi ner mot öppna vidder med havet som bakgrund. Förbi de gamla vallar från vikingatid och förbi Bärnstensmuseet kom vi till stranden och hittade ett fika ställe med bord och bänkar omgivna av tallar och sand. Imponerande/storskaliga villor ligger intill. Några vågade sig på att bada. Här är en härlig luft och ett lugn genom skogen som finns här. Vi gick genom skogen fram till platsen för den resta stenen över prästen Collin som låg bakom de lyckade tallplanteringarna i slutet av 1800-talet. Flera före honom hade gjort tappra försök men misslyckats. Vi vek av norrut på skogsstig intill Domkyrkovägen och kom in på en av de många raka gator som leder till Falsterbovägen och som följer de skiften som var långsmala i nord sydlig riktning. Vi gick längs affärsgatan till parkeringen. Det blev cirka 10 km.

Bertilzon två villor, de vita

10 juni 2024, måndagsvandring vid Vombsjön med Äskebäskan

Lämna ett svar

Denna gång följde vi i spåren på Karin Hoffmans förslag om vandring vid Björka. _Det är ett litet samhälle nära Vombsjön med en egen lite kyrka. Där samlades vi och gick först genom ett platt skogsområde på en rak väg/stig med tallar mm omkring oss. Vi vek av på en stig med vy över Vombsjön och gick på den mot bokskogen som ligger intill sjön och har namnet Äskebäskan på naturreservatet här. Det är en svagt sluttande grusväg ner till sjön. Bokskogen är imponerande och branten ner mot sjön likaså. Vi följde sjön förbi pumpstationen som fyller på vatten till sjön och sen ända bort där vägen passerar. Vi såg på platsen där utan att finna fikaställe. Därför gick vi vidare längs med Björkaån utan att se den och genom en knappt synlig stig med högt gräs till vi kom fram till Björka fiskesjö där vi hittade bord och bänkar. Sen gick vi längs vägen till kyrkan och besåg ängsvattnarens grav. Det blev en fin kväll som avslutades med att vi såg på Calles nya bil.