Körsbärsdalen lockar vid den här tiden på året. 21 personer dök upp på parkeringen vid Humlamaden, ett  naturreservat några kilometet öster om Veberöd. En mulen men varm kväll, perfekt för vandring i vårgrönskan. Humlamaden är ett tämligen okänt naturreservat på Romeleåsens nordsluttning. Mjuka stigar ledde oss uppför och ännu mer upoför. På en bergsknalle öppnade naturen upp sig och milsvida vyer erbjöds över Vombsänkan. Fina stigar ledde oss vidare. Av misstag hamnade vi utanför den tänkta rutten. Vid en ödegård stötte vi på benrester och hudar av vildsvin, sannolikt rester från en jakt. Lite makabert. 
Vi närmade oss Körsbärsdalen nu på kända stråk längs bäckar och raviner. Väl inne i Körsbärsdalen kunde vi konstatera att blomningen hade peakat för i år. Nya broar och alternativa stigar nyttjades för att ta oss upp till vår sedvanliga picknickplats med utsikt över bäckravinen och den lilla dalgången. Det började småstänka men lnget som störde.
Vi återvände genom fäladen bakom dalen och vidare nerför den sagolikt vackra bokravinen med sin skira grönska och den porlande bäcken djupt nere i ravinen. Ansöt till den lilla grusvägen och földe den några hundra meter österut innan vi åter vek av in i den täta grönskan och passerade ytterligare en bäck. Tog oss uppför en brant och anslöt till en väl använd strövstig/skogsväg som vi snart lämnade. Åter in i fälads/betesmark med fint underlag. Någon kilometer senare letade vi oss fram till vägen som tog oss förbi små hästgårdar och fritidshus tillbaka till vår parkering vid vägs ände.
Turens längd ca 8 km, dessutom med ganska många höjdmeter