Vi startade vandringssäsongen tidigt med en lite lagom tur i urban miljö i Malmö. Ca 15 personer mötte upp. Med utgångspunkt i Hälsans stig tog vi oss längs hav o strand utmed Ribban. Så småningom vände vi tillbaka förbi Limhamnsfältet fältet och Öresundsdammarna och vidare mot Kockums gamla industrimiljöer. Där växer nu nya Varvsstaden upp med bostäder, skola o kontor. Från nära håll kunde vi kika in i en av dom gamla gigantiska fartygshallarna. Utanför Svt:s lokaler vid den gamla torrdockan blev det fika i solskenet. Turen fortsatte sedan förbi Malmö saluhall, vidare genom Kungs-och Slottsparkerna med Slottsträdgården och avslutades vid hundrastplatsen på Ribban efter ca 11 km promenad.
Bengt-Ola och undertecknad tyckte att det kunde vara passande med en vandring i juletid nu i Corona-tider. Det var 20 personer som kom till parkeringen vid Skoltorget i Falsterbo. Vi har ju haft ett antal vandringar här men det går att variera en tur här i denna skiftande natur som många inte upptäckt. Har man som favorit eller har stuga på Österlen, Söderåsen, etc kör man dit och har kanske aldrig varit på Näset. Vad man missar mycket då.
Jag hade valt att gå en gata bland villorna först. Då ser man variationen bland husen och tomterna. Det finns allt från den enkla lilla stugan till det stora chabraket som helt bryter den stil som en gång var enhetlig här. Påkostat och avskalat både i fasad och tomt. Men det finns stilfulla nya villor också. Vi gick söderut ner till Flommens förrådsbyggnader och följde sen banvallen före detta. Vid vek ner till stig på gränsen mellan villor och golfbana vid Fädriften. Då går man längs tångvallen som är fornminne. Vid platsen för en dansk kyrka gjorde vi ett stopp för information. Det var på det stora sillfiskets tid 1300-1550 som utländska fiskare och handelsmän höll till här inom sina tilldelade fit under höstarna. Det skulle ha lite religiöst då också. Vi vandrade i kanten av golfbanan och kom till Falsterbo golfklubb. Vi passerade och kom ner till sanddynerna. En stig leder ut till Ule nabbe där leden till Måkläppen börjar och man har vatten på båda sidor om sig. Lagunen har bildats de senaste trettio åren, likaså möjligheten att gå ut till sälarna. Nästa stopp var vid fyren där vi tog lunch i skydd av fyrträdgården. Vi korsade golfbanan till bebyggelsen och gick genom denna till vegetationenvid stranden. Falsterbohus med borgruinen begrundades. Vallgraven passerades och sen var det lite vandring på sanddynerna. Vi vek in till området vid kyrkan och museet. Sen börjar en skogsvandring genom bokskog mm som planterades i slutet av 1800-talet för att binda sanden. Folk fick gå man ur huse och tog med sig olika sorters trädplantor. Därav denna varierande skog. Öppna sandhedar passerades liksom det annorlunda stugområdet som en gång kallades HSB-området men det var SJ-anställda som kom dit och sen kom HSB in i bilden för att säkerställa möjligheten att fortsätta arrendera marken. Vi passerade Strandbadens parkering och gick över vägen och längs med denna inne i en smal skogsremsa och var strax tillbaka där vi började. Det blev 10 km och vi var tillbaka kl 15. Bra väder men ingen sol. Några regndroppar.
Falsterbohus från slutet av 1800-talet i bakgrunden
Tyckte det var på sin plats med en julvandring kring Gårdslösa med omnejd och med tomteinslag i skogen utanför Smedstorp. Detta lockade 15 deltagare varav 5 var med på samma tur redan i somras. Gårdslösaleden är ca 12 km och passerar bl a gamla gravsättningar från stenåldern och sten-och skifferbrott. Den inbjudande Listarumsåsen bjöd på naturskön vandring även så här års. Små tomtar o nissar utställda i terrängen runt Smedstorp gav lite speciell julkänsla även om snön lyste med sin frånvaro. Smedstorp inbjöd dessutom till liten byvandring med butiker och hantverkare värda att besöka. Bengt-Ola Tegmalm
Trots allvarligt coronaläge kunde vi genomföra en säker vandring under kontrollerade former och få lite social input. Behovet verkade finnas. 23 personer dök upp. Det blev en behagligt lång tur på ca 11 km genom slottspark och vidare genom vacker bokskog via filosofiska stigen ner mot Vombsjöns strand. Därefter vände vi tillbaka upp mot slottskyrkan och fikade i anslutning till vackra byggnader vid kyrkan. Vi fortsatte sedan på en stig längs sjön Vassen med dom häftiga branterna som utgör resterna av vulkanen Frualid ovan våra huvuden. Så småningom nådde vi upp på höjderna runt Frualid med vidunderlig utsikt över Vombsänkan. Vi avslutade med behaglig ”nedstigning” tillbaka till kyrka.o slott. En blek decembersol förgyllde dagen. Bengt-Ola o Kaj
Upp till kyrkan i Öved med skola och ålderdomshem från 1810
Denna märkliga höst med Corona-restriktioner verkar locka vandrare som annars har annat för sig. Vi var 17 idag då Bengt Ekwall kallat till vandring. Mulet, vindstilla och kring 10 grader. Dimman lättade efterhand så att vi även såg sjön. Bengt hade genom rekning hittat en tur relativt sjönära på blandat underlag. Det inkluderade stridsvagnspår. Genom idogt arbete fick han fram att det inte var jakt denna dag. Vi gick medurs. Efter en bit på grusvägen vek vi ner till en båtbrygga som går genom vassen. Första paus. Vi kom förbi kräftdammar och genom en skog. På västra sidan finns gott om sittplatser vid platsen för fornminnen. Lunchdags. Nästa mål var kvarnen av holländartyp. Försvaret äger den. Sen var det raka vägen mot norra sidan där vi förr parkerade vintertid. Spår från försvarets fordon följde och sen kom lite geggig bit. Lottahuset håller på att renoveras. Sista biten är genom skog. Fågelskådarstället besöktes.
Det var 15 vandrare som mötte upp i Raftarp där det finns flera olika parkeringsplatser och ett övernattningsställe för t ex lägerskolor. Vi hade valt Karin Hoffmans tur nr 3 i Mitt-Skåne-boken. Vi la till en sväng norrut på slutet och fick ihop 12 km. Turen är ganska omväxlande och går till drygt hälften på skogsvägar. Terrängen är utan nämnvärda höjdskillnader. Man följer Många röda markeringar och delvis Skåneleden. Vädret var molnigt men det var skönt i luften. Många bilar sågs på parkeringarna. I en sluttning med utsikt över ängarna i väster tog vi lunchrast. Vi startade kl 10.15 och de som inte tog extrasvängen var framme kl 13. Resten kl 14.30.
Vi blev 15 som gav oss ut på tur kring Knickarp som ligger några kilometer sydost om Blentarp. Det är en vacker nejd med böljande landskap. Det är glest befolkat och har inga direkta byar. Orter som passerades var Knickarp, Vrångabäck, Skoghall. Området ligger strax öster om Rydsgård. Backlandskapet är mosaikartat. Det är ett Sjölandskap. Många slott och stora gods finns. Bellinga slott finns i närheten och är i släkten Pipers ägo. Uppfört under 1600-talet. Godslandskapet är ovanligt både regionalt och nationellt.
Vi följde en tur nr 16 i Karin Hoffmans bok om Romeleåsen. Turen är 11 km. Det är lättgånget dvs grusvägar mest. Vissa backar finns dock. Vyerna är fina. ”Ett variationsrikt äventyr”, ”alla de olika miljöer som ett bra strövområde kan bjuda på”. Så skriver Karin.
Vi gick lite fel i början, det var svårt att hitta den stig som angavs. Det blev istället så att vi gick över kohagen söder om Knickarp där man passerar Sudaretorp och en liten sjö. Vi kom in i bokskog och sen vägen som leder till Lien. Områdets skola finns kvar. Den är nu kompletterad med väldigt fin trädgård. Skollärarhuset ligger också kvar. Innan Vrångabäck tog vi lunchpaus med vy över nejden. Små trevliga vägar följer. Innan Slugarp mötte vi en man på en splitter ny Fergusson som kunde berätta att Piper äger även detta område. Vackra hästar i hage följde och vi fick lite information om stamtavlor mm. Skoghall kom sen, ett stort hus hus med ytterst fin trädgård. Man går genom gården och kommer in på Gamla Lundavägen som alltså gick här mellan Ystad och Lund. Sen var turen slut.vi var åter vid Knickarps idrottsplats med två bollplaner som nu höll på att växa igen.
Vi fick se en stor flock tranor som cirklade över oss, en död snok, en ekorre, många spår av vildsvin, kalhygge, jättebalsamin, Tom fick se en tidigare inte sedd fotbollsplan, mm.
Sju hörsammade evenemanget med paddling från Falsterbokanalen. Vi startade med att bestämma vilken tur vi skulle göra. Vi valde bort Foteviken resp Ljunghusen och valde att gå till Fredshög i Trelleborgs kommun. Dagen var utan vind och solen sken och gav sommarväder. Det var lätt att ta sig igenom kanalen, inga strömmar och inga vågor, endast två segelbåtar väntade för att bron skulle gå upp. Vi passerade och gick in till stranden för lunch. En härlig sådan. Det blev paddling i ett svep till Fredshög där vi följde stranden några hundra meter ut. Det blir stenigare längre bort och ganska grunt. Vi gick tillbaka och gjorde ett strandhugg i Kämpinge där några fritidsfiskare har hus. Det blev bad för några. Sen gav vi oss hem och avverkade därmed 16 km. Start 11.15 och hemma 16.30.
Vi var sju som gav oss ut på havet och en åttonde paddlade ikapp oss till lunch. Start vid badplatsen vid campingen i Borstahusen kl 11.15. Havet låg nästan blankt. Sommarvärmen hade återvänt. Vi följde kusten norrut förbi hamnen i Ålabodarna och norr därom tog vi lunch. Då hade vi njutit av de vackra vyerna med en för oss dramatisk kust med rasbranter i grusåsen. Vi fortsatte till Rydebäck badbrygga efter att ha gått ut en bit vid Nudiststrand. Helen hittade en glasskiosk och några tog sig dit. Underbar mjukglass. Pommestallriken var stor. Hemvägen tog vi i ett svep. Det blev 16 km och vi var iland närmare 17. Helen, Heike, Calle, Eva K, Charlotte B, Erik R, Thorleif, Kaj var med.
Vilken fin kväll det blev. 23 grader varmt. Vi gick från Lunds Södra pendlarparkering till gamla trelleborgsjärnvägen som passerade Staffanstorp. Där svängde vi strax vänster på grusväg in på ett ängs- och skogsområde som vi inte vet vad det är tänkt att bli. I varje fall finns det en sevärdhet enligt Fornsök. Det är stenen Långe Per som står där och håller på att bli igenväxt. Det är ihopsatt efter en sprängning på 1950-talet! Vidare gick vi till Ungdomsvårdskolan St Råby och ut på de stora gräsytorna intill. Gamla flygfältet Hasslandavägen är borta? Rått gård ligger där öde, marken har blivit industrier, mm. Champinjoner hittades i massor. En och annan motionär syntes i det stora ödsliga området. Vi gick till Knästorp på grusvägen dit. Hela sju storkar fick vi se på taken till gård och kyrka. Sen är det cykelväg resten av vägen till Lund. Vi var sex stycken som gick mella 17.45 och 20 och det blev cirka sju km.
