Vi samlades vid Vellingeblomman, 15 personer och sen en som kom efter. Kvällen var ljummen och utan vind. Vi gick grusvägen ner till Vellinge ängar där ko- och hästsläpp skulle ske från och med nästa helg. Gräset var frodigt och triften tät. Det är raka spåret norrut i kanten av ängarna som gäller om man följer Skåneleden nya led. Sundet med holmarna låg som vy. Vid övergången till Eskilstorps gamla sockengräns är en stätta och sen är det grusväg. Kvällsfika intogs på långbord utanför idrottsklubben Finishs gamla klubbstuga. Här startade friidrottsklubben 1924 med träning och tävling på ängarna fram till 1954 då en idrottsplats byggdes i Vellinge. Jag kunde berätta minnen från barndomen härnere och om folk som bott och verkat där. Korna var släppta på Eskilstorps ängar. Nu blev det grusvägar förbi odlingar och gårdar på vägar som följer gamla ägogränser. Två hade kortat av turen men fortsatte mot Vellinge istället för att svänga av mot Vellinge Väster. De återfanns senare. Husklungan Lilla vägen och Kronan passerades. Nerlagda Västra skolan blev fabrik för butiksinredning och sen glasmästeri/plåtverkstad. Sen var det bara en kort bit kvar på liten väg till Vellingeblomman. Nästan 8 km blev det.
7 deltagare: Bertil A, Barbro, Magdalena, Bengt A, Kaj, Åse o Bengt-Ola
”Nu grönskar det i dalens famn, nu doftar äng och lid. Kom med, kom med på vandringsfärd i vårens glada tid……”
Vi följde budskapet i vårsången och drog ut på Österlen och lät oss förtrollas av all äppelblom. Vi startade nedanför Stenshuvud med ett par kilometer på smala stigar i nästan obanad och trolsk terräng.
Därefter besteg vi Kortels huvud strax intill med fin utsikt över Hanöbukten. Vidare mot fin bymiljö i Gladelund. Efter lite felnavigering i riskfylld vildsvinterräng kom vi rätt. Följde en lång nedstigning genom vacker bokskog till Rörums norra å.
Vidare fram till den pittoreska byn Knäbäckshusen med sina välhållna gamla skånelängor, längs den lilla bygatan. Därefter fortsatte vi genom många hektar äppelodlingar i full blom. På grund av felnavigeringen tidigare under turen.och tidsspillan fick vi vända ner mot havet tidigare än beräknat och avstod Rörums by och Forsemölla. Väl nere på stranden en bit söder om Stenshuvud blev vi väl kompenserade av den fantastiska miljön med lövskogen hängande ut övet den inbjudande sandstranden.Vågorna från havet rullade in och några av oss njöt av barfotapromenad fram till utloppet för Rörums norra å.
Vi nyttjade den lilla bron över ån och tog oss upp på den stora heden söder om Stenshuvud. Slog oss ner i lä bakom en stor enbuske för andra fikan och med Stenshuvuds karakteristiska silhuett i blickfånget. Avslutade turen genom att ta oss över heden och in i grönskan runt parkeringen vid Stenshuvud där några av oss kunde förse sig av den rikligt förekommande ramslöken.
Turens längd nästan 15 km i strålande sol och behaglig temperatur
Utöver 14 vandringssugna sik:ar och en hund dök även Sommaren upp inför denna vandring. Starten var vid fågeltornet i Svartskylle naturreservat. Vi traskade iväg på en grusväg in mot ett böljande landskap av kullar betade av kor. Vackra vyer byttes snart mot en ljuvligt fräsch och grön bokskog. Vi rundade en sankmark och kom åter ut i beteshagarna. Där mötte vi dagens första flock av dovhjortar. Med utsikt över en damm stannade vi för en förmiddagskaffe. Solen värmde på och alla sökte skugga. Det var en överraskning att vädret blev så somrigt. Prognoserna hade ju pekat på mindre lockande förutsättningar.
Efter pausen blev vägvalet improviserat eftersom hagen som vi skulle passera var full av alltför nyfikna kossor. Vi kom ändå rätt genom bokskogen och kunde fortsätta till norra delen av Ållskogs naturreservat, och vidare in i Skogshejdans naturreservat. Där landade vi vid en liten sjö och öppnade våra lunchpaket.
Så här långt hade vi sett glador, ormvråk, tranor, gråhägrar, sångsvan och hört klockgrodor. Tillbakavägen gick genom samma områden men med annat vägval. Det resulterade i att vi såg en ensam kviga lite sidan om i skuggan av träden. Den låg underligt och visade sig vara i full färd att kalva. Lars hade koll på läget och tog snabbt reda på bondens telefonnummer och meddelade vad som pågick. En eftermiddagskaffe fick vi till vid en annan pastoral damm med knipa och gråhakedopping. Och kor i bakgrunden. Där fick Lars besked att kalvningen hade gått väl. Nu väntar vi på att Lars blir utsedd till kalvens gudfar! Sedan utnyttjades skogsvägar för hemmarschen som innehåll dagens dos av barrskog och ett litet hygge, ett måste i varje seriös vandring. Sista biten gick i Svartskylle backar med flockar av dovhjort. Som en ”grand finale” svävade en havsörn högt över oss innan vi återkom till startplatsen.
10 deltagare: Ann-Marie, Stig, Erik L, Kerstin, Kaj, Carina, Bertil A, Barbro, Åse o Bengt-Ola
Vår utsände spanare Stig kunde meddela att blomningen i Körsbärsdalen hade påbörjats och sannolikt kunde upplevas som bäst i vecka 19. Åets vandring till Körsbärsdalen bestämdes till torsdagen den 11 maj. Det blev en eftermiddagsvandring med start kl 13 vid Humlamaden öster om Veberöd. Vår nya startpunkt tycks vi vara ensamma om och behöver inte trängas med någon när vi tar oss upp för åsen. Hänförande utsikt över Vombsänkan efter första stigningen. Därefter visade Stig oss en genväg så att vi snabbt kom in i dalen. Vi tog oss över bäcken på nybyggd bro och upp till vårt vanliga rastställe. Vältajmat. Dalen i full blom. Därefter sedvanlig vacker stig genom enefälad, förbi fler körsbärsträd och ner genom den sagolika ravinen. Så småningom blev det ny uppstigning och åter till utsikten över Vombsänkan. Sista biten behagligt utför genom lövskogen till utgångspunkten.
Heike och Kaj hade bjudit in till vandring några timmar i Eslöv. Den var tänkt till 2020 men så kom pandemin. Heike som bor i Eslöv hade lagt upp en tur som vi dock förkortade lite genom att hoppa över Fäladen/Allmänningen. Det finns mycket att berätta om platserna där vi gick! Vi samlades utanför stationen från 1914, en rätt pampig byggnad där man var tidigt ute med undergång till perrongerna. Vi gick till Stora Torg som är nyanlagt och gick under ”Baneporten” som gamla eslövsbor säger. Engströms fina korsvirkeshus och Stadsmuseet passerades. Sen passerades Leksaksmuseet och det första vattentornet som är byggnadsminnesförklarat. På denna sida stan finns industrierna men här är planerat för nya bostäder i ett stort projekt. Vi gick åter under järnväg men n u ett stickspår till en gammal industri. Intill pågår ett bygge i form av ombyggnad av gamla spritfabriken till bostäder. Vi såg också landets högsta bostadshus i trä, Magasinet av arkitekt Asplund. Sen blev det Medborgarhuset från 1957 ritat av sonen till Asplund, ett av hans första jobb. Intill ligger tre parker, varav Stadsparken håller på att grävas upp och göras om. Vi berättade om husen in till, Rådhus/stadshus, Håkanssons f d sjukhem mm. Här är ”Diplomatstaden” i Eslöv. Vi besteg Stenberget, de som ville. Det var Eslövs store man Christian E Nilsson.
Lite mer info:
Eslöv var en by i Sallerups socken / landskommun. 1875 bildade man en köping av de tätbebyggda delarna närmast kring järnvägsstationen. 1894 bildade delarna utanför köpingen V Sallerupsvägen municipalsamhälle. 1909 förenades de båda. 1911 fick Eslöv stadsrättigheter. 1905 byggdes vattentornet vid Kvarngatan, även ett vattenverk byggdes, 1905 var Gasverket klart, 1909 byggdes ett reningsverk
Stora Torg var allmänning i början av 1800-talet. På 1850-talet var det grustag. Sen blev det salutorg.. På 1920-talet fick det kullerstensbeläggning och en plantering. 1948 byggdes det om och fick trädplantering och en fontän. 2010 blev det bilfritt. 2022 invigdes ombyggnaden
Edelbergsparken var först torvmosse. Sen blev det soptipp för att fyllas ut. I slutet av 1950-talet blev det park.
Stadsparken består av tre delar. Joel Sallius park närmast Medborgarhuset. Stadsparken som var kreaturstorg från 1895 till 1909. 1934 var det hantverks- och jordbruksutställning och då ställdes området iordning. Kyrkoparken gjordes iordning i mitten av 1950-talet.
Trollsjöområdet består av Sahlin park, Ekenäsparken och Skytteskogen. 1980 var det en stor utställning och då gjorde området iordning. Man avsatte mark till Ekenässkolan och till en idrottsplats. 1923 köpte kommunen Skytteskogen av skytteföreningen.
1918 byggdes Lagerhuset, ritat av Gunnar Asplund. Det var ett av nio lagerhus som byggdes i landet av beredskapsskäl för att lagra spannmål. 1984 köptes det av kommunen. 2006 såldes det till en byggfirma och året efter var det ombyggt till bostäder. Det är landets högsta bostadshus av trä med tio våningar och 31 meter högt. Arkitekt var Curt-Arnold Salomon-Sörensson.
1957 invigdes Medborgarhuset, ritat av Hans Asplund. Medborgarhus var på modet vid denna tid och var avsedda för kulturella evenemang inkl gymnastik, dans och film. 2003 var den invändiga renoveringen klar.
1892 byggdes huset som först var skola, Eslövs privata elementarskola, sen rådhus, sen stadshus, sen kulturskola
16 deltagare: Bengt A, Bengt E, Boel, Carmen, Erik K, Gun, Maria, Mats+dotter, Metta, Stig, Sven,Tom, Ulla, Åse o Bengt-Ola
Vandringarna duggar tätt nu men lika bra att smida medans järnet är varmt dvs ta vara på alla tillfällen att uppleva våren i naturen när den är som vackrast,. Vi påbörjade turen på platsen där filmen Utvandrarna/Nybyggarna spelades in vid Krageholmssjön. I filmen benämnd Ki-Chi-Sagasjön. Inspelningdplatsen nu efter ca femtio år dock helt igenvuxen. Det blev en fin tur i lite nya trakter där vi erbjöds vackra vyer, fick upptäcka två av Skånes ståtligaste och största träd, en ek och en bok, bara ett par hundra meter från varandra. Vi fick känna doften av vitlök från fantastiska ramslöksfält. Vitsippor så långt ögat kunde nå in genom den skira grönskan. Första pausen nere vid en annan sjö, Ellestadssjön. Turen fortsatte på små skogsvägar och åter mot Krageholmssjön med fina vyer över ett skånskt backlandskap.
