Så var det åter dags för den årliga paddlingshelgen, den elfte i ordningen. Vi begav oss till ett annat landskap, Blekinge. Vi samlades i Järnavik där två deltagare hyrde kajaker. Resten hade egna. Vi var 19 personer vilket är rekord. Vädret var bra, faktiskt den sista varma helgen på en fin sommar hotande åska och regn på söndagen dock. Regnet försvinna från prognosen, den hade legat därhemma veckan, och åskan var borta. Nu blev det åska ändå, vid 13-tiden, men de två åskvädren drog snabbt förbi inkl regn. Men vi avslutade ändå efter lunch vid campingen och en kort båttur tillbaka.

Naturen här är väldigt fin med stora stenblock, hällar, öar och vegetation. Vi kom iväg strax före 12 och satte målet till Tjärö för lunch. Där tänkte vi övernatta men efter rådslag bestämde vi att det fick bli campingen vid Järnavik eftersom det skulle blåsa upp på söndagen. Vi delade upp oss i två grupper så Heike vägledde en snabb grupp och Bengt en ”vanlig”grupp. Bägge grupperna rundade Tjärö men grupp 2 gick upp till hamnen och genom en liten kanal. Där blev det tre grupper för alla ville inte fika och så blev det lite trångt. Vi återsamlades för tältläger i Järnavik. Snabb grupp tog Skiftesön, Gyön och Vängsö också, vilket blev 26 km. En mycket fin dag! Den fortsatte med bad, tältuppsättning och sen gemensam matlagning (utan snabb grupp som kom in vid 18.30) och grönsakssoppa med korv. Det finns ett fint vindskydd en bit upp för Blekingeleden.

Natten var lugn och vi hade en Tropisk natt! Alltså 20 gr varmt. 13 tält i cirkel och Olof Snarkare utanför. Frukost vid tälten resp fin plats under tak vid stranden. 100kr för en natt per tält. Restaurang finns där och fina toaletter och matlagningsråd mm. Vi satte i vid 10 i två grupper. Vid 1 var det återsamling. Bengts grupp gick på östra sidan upp till att vågornas gupp gjorde att vi vände. Heikes grupp gick ut till Skiftesön och rundade.

Sammankallande: Kaj Persson

Deltagare:Eva Kjellberg, Barbro Ström, Charlotte Sollie Brange, Heike Hoyer, Bengt Ekwall, Lennart Larsson, Pia Larsson, Arne Mårtensson, Calle Cöster, Olof Hagander, Charlotte Hagmann, Göran Fries, Benedicta, Anna Sundberg, Jonas Ising, Johan Meurling, Thorleif Dahlin, Fredrik Hjort

Det var samling utanför fina biblioteket vid Lomma hamn nära trettio infann sig denna fina sommarkväll. Pia Larsson, som är lommabo, guidade. Man började bygga bostäder vid hamnen/Höjeå för knappt 15 år sen. Nu har det växt upp ett helt samhälle och matställen mm finns det flera. Husen söder om ån stod färdiga för snart 30 år sen. Vi gick längs ån och fick info om de äldre delarna där folk från cement och eternittiden bott. Gästis brann 1906 och nykterhetsivrarna lyckades stoppa återuppbyggnad. Vi kom in i Skogen längre upp längs ån med de ovanliga stugorna med båtbryggor. Vi kom upp till de talrika sjöarna som uppstått efter tegelbruken. Habo gård ligger idylliskt här. Fikadags. In i skogen vid Habo Ljung och villaområde, sen ner till stranden och längs med denna till hamnen. Lennart och Pia bjöd på eftersits vilket flera hörsammade. Sittande utmed ån vid bryggans kant i ett öppet uterum njöt vi kvällen. Tack!

Deltagare: Agneta, Annika, Barbro E, Barbro S,  Berit, Bertil, Birgitta,  BO, Brita, Britt, Calle, Carin, Charlotte, Erik, Eva, Gertrud, Gun, Gunilla, Heike, Helen, Håkan, Kaj, Leena,  Lennart, Pia, Ulla, Åse

Ca 10 km mellan kl 18 och 20.30

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Det var tredje året för vandring i staden Lund. Då räknas inte vandring längs Höjeå detta år. Denna gång gick vi söder om centrum och upp mot de norra delarna. Vi var 27 deltagare och det blev drygt 10 km. Vi skingrades i lite olika grupperingar efter besök och förfriskningar i färdledarens trädgård på Kobjer. Kvällen bjöd på fint väder in i det sista. Vi gick Nygatan som kom till vid järnvägens ankomst kring 1850. Så även Bangatan och Bantorget där nyanläggandet beundrades liksom Grands nya uteservering. Inne i Stadsparken gick vi förbi de fina perennrabatterna och lekplatsen. Parkens första träd planterades av ett Parkbolag, Lundautställningen 1907 gjorde att parken utvidgades och stan tog över. På senare tid har kommunen satsat över 100 miljoner på upprustning och skateboardbana har anlagts liksom ett tillbyggt stadsparkscafe. Vi gick Södra Esplanaden fram som tillkom på 1890-talet. Gyllenkroks allé tillkom kring 1906, båda utanför och längs gamla stadsvallen. Vi kom in i området Nöden som var den Nya staden på 1870-talet med ett nytt gatunät. Namnet kom från den nöd som folk bodde i senare inkl de judar som bosatte sig där. Notre Dame, Vårfruskolan passerades. Vi gick i de gamla kvarteren bakom Kulturen och även gatan som går genom området för att komma till St Tomegatan och Adelgatan. Botan var nästa anhalt där vi tog en paus. Parken är imponerande bra skött och Afrikas blå liljor imponerade liksom det trevliga folklivet i parken. Den tillkom på 1860-talet. Den hade tidigare funnits vid universitetet. Vi passerade sen Skissernas museum och UB för att komma till sjukhusområdet och sen ett stopp vid nya spårvägen som kommer igång om ett år. Gräset är grönt kring spåren men vem ska klippa det? Och vad kostar spåren och vad ska det va bra för? Vem ska åka med den och tänkt så bökigt det varit under byggtiden! Vi gick igenom Norra Kyrkogården och sen till Monumentsparken med statyn som minner om slaget vid Lund. Sliparelyckan passerades och vi kom till Kobjer där en del hus är från förra sekelskiftet men det mesta från 1950-talet. Vi gick till Slåttervägen 16 och färdledarens trädgård och fick lite att dricka. På väg till stationen passeras Lunds nästa utbyggnadsområde, Västerbro, som nu är nedlagda industrier men här ska bo 4-5000 personer om några år. Sockerbruksområdet vid stationen är i det närmaste färdigbyggt. Tingshus och Kommunhus passerades, två byggnader i modernt snitt. Det senare har julbelysningen kvar i träden.

Deltagare: Barbro, Bengt, Bengt-Ola, Bertil, Birte, Britta, Cecilia, Eva, Gertrud, Gun, Heike, Håkan, Kaj, Lennart, Lotta,  Marie, Pia, Rolf, Ulla,  Åse +  Py? med kompis,  ett par jag inte kände igen.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Mikael Roos brukar leda en konstcykling i Malmö varje år. Träd är fascinerande växter så varför inte se på stadens träd nu. Inspirerad av boken Malmös träd gjorde Mikael upp en rutt på två mil och två timmar. Nu blev det extra motionsbetonat eftersom det behagat börja blåsa i helgen. I stark motvind startade vi turen, vi 25 som var med. Först var det cykelstråket längs Ribersborgsstranden sen oxelallen studerats. I Fridhems villakvarter sågs svart valnötsträd och mammutträd blad de stora villorna. Vi såg blå atlasceder och vejksel vid Högerudsgatan. Det finns en unga platanträd här ute och några hade faktiskt haft blommor. Gamla Limhamns bebyggelse var större än vi trodde och mysigare än vi trott. Vitt mullbär finns vid torget. Vid Sibbarb var det en utmaning att ta sig i vinden. Pelarpoppel och oxelalleer imponerar. Hammars park rymmer en platan som är en hybrid med sju stammar. Här kunde vi räkna med att Bengt Ekwall skulle stiga av och klättra upp och det besannades. Han fick med sig andra ungdomar. Sen kom vi till Kroksbäck och vid Bollspels även sågs sälg och sen fågelbär. Bellevuegården har en robinia från 1880. Vendelsfridsparken har en naverlönn och Bobergsängen med sin fina vy in i Pildammsparken har pelarbokar. Köpenhamnsvägens 119 parklindar är från 1945 och formas varje år. Slottsparkens idegranar är tåliga för beskärning och träet är väldigt hårt. Slottsparkens gamla entre till Nordiska industri- och slöjdutställningen 1896 har en platanalle. Tulpanträdet i Slottsparken har blommat klart. Och vi var nästan klara innan vi körde till startplatsen för att avsluta hos paret Roos på nionde våningen dit flera tog trapporna. En sedvanligt fin och uppskattad avslutning på en fin runda i det numera tilltalande Malmö. En skärbräda med sikar överlämnades.

Vid pennan, Kaj Persson

• 

• 

• 

Olle hade kallat till vandring i sina hemmatrakter. Vi gick sex km ungefär och var nio deltagare denna fina kväll. Det finns en liten parkering invid Husie mosse och där startade vi. Området har varit militärt övningsfält till LV4. Våtmarken har återskapats genom at Risebergabäcken har dämts upp och skapat en rätt stor damm. Fina promenadstråk har gjorts och vissa områden är djungellika. Vi kom in i bostadsbebyggelse och sen till området Gyllins trädgård. Här låg en gång ett stort trädgårdsmästeri med växthus. Det köptes av Malmö stad, husen revs och området växte igen fram till slutet av 1990-talet. Sen har det bebyggts och en stor park och lekplatser, mm har skapats. Här kan man gå kors och tvärs och se hur det blir när naturen får sköta sig själv. Vi gick åter till Husie mosse och en sväng längre söderut i området. Grodor kväkte. Det blev en fin tur.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

För de som är aktiva som inlinesåkare i SIK och med på informell mejllista för åkning hemmavid så ordnar vi ibland en utlandsresa under 3-7 dagar. Många gånger har vi varit i Flaeming söder om Berlin där en fin lång bana finns. Tyskland har mycket att erbjuda cykelåkare och på vissa ställen är det så bra att inlinesåkare också kan åka. Resebyrån Donau har paketresor för cykel där vi väljer bort cykeln. Denna gång valde vi Mosels cykelväg från Trier till Koblenz. Den är på fem dagar. Vi flög till Frankfurt och tog tåg till Trier via Koblenz.

Turen blev på cirka 25 mil och dagsturerna låg på 40-70 km.

Vi valde till en natt och åkte från Trier till Schengen, vilken ligger över gränsen till Luxemburg. Man följer Mosel även där. Det mesta är bra asfalt men på slutet är det lite skrovlig betong och bitvis lite skrovlig asfalt. Turen är 53 km, vi startade kl 9 och var framme vid 15-tiden. Effektiv körtid var 3,15 timmar. Det går tåg längs floden så det tog vi tillbaka. Först måste man krångla sig ut ur stan som är ganska stor. Sen är det avskild cykelbana med få nivåskillnader. Endast vid några broar är det kuperat. Vinodlingar på sluttningarna börjar efter en mil. Sen är det ett stående inslag hela turen. Bitvis är det riktigt vackert. Efter en mil i Wasserbillig, bildar floden gräns till Luxemburg.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Trier är en mycket gammal stad. Den grundades år 16 e Kr troligen av kejsar Augustus från Rom. Det var huvudstad i en provins. Kring år 400 e Kr hade staden 70 000 invånare men förstördes av allemagnare och återfick aldrig sin betydelse. Ruiner och byggnader finns kvar från romartiden och utgrävningar pågår. Det fanns två stora badanläggningar. Det kungliga termalbadet hade tre bassänger med olika vattentemperatur samt ett Palestra, dvs idrottsanläggning. Den andra anläggningen var 200 år äldre och ännu större. Porta Nigra ligger inne i stan och är från 100-talet. Det var ett försvarsverk och fick senare sitt namn pga färgen sen sandstenen åldrats. Byggnaden är hopfogad av järnband från början. Marknadstorget från 900-talet är imponerande med sina fina byggnader. Ett öronbedövande klockspel började 17.45. Ett vintält med lokalt vitt vin förgyller platsen, 2 euro per glas.

• 

• 

• 

• 

• 

12, onsdag, Trier till Trittenheim

Avvaktade åkning till kl 14 pga regn. Vi promenerade men stannade till vid romerska lämningar efter ett badhus. Vi gick längs floden för det var för bökigt att köra här. Vi krånglade oss ner till cykelbanan. Det blev hälften bra och hälften dåligt underlag denna dag. 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

13 To, Trittenheim till Zell. Idag var det 73 km på programmet. En jobbig bit i början. Sen blev det bättre. Blir man trött kan man ta tåg. Vi hade snitt på 23 km i timmen stora delar. Bernkastel passerades och den fina staden gick vi naturligtvis in i. Oj va fint! Traben-Traback kom sen delad av Mosel. Fint hotell i Zell.

14 fredag, till Cochem, cirka 40 km. Blandad kvalitet på underlaget. De brantaste vinodlingarna i Mosel ligger här. 65-75% lutning. Trevligt hotell med pool inomhus överst. Liksom övriga orter och städer är den långsmal till formen, byggd mellan floden och de branta sluttningarna.

15, lördag, till Koblenz, drygt 50 km. Vi lämnade staden med slottet på höjden som kuliss. Först marktegel vars kvalitet var hyfsad. Sen var det Umleitung vilket innebar att vi fick ge oss upp en bit vilket var jobbigt! Bertil tog sen tåget pga skoskav. Vi gick ner till huvudvägen och drog sen på med avbrott för kaffe. Smal cykelväg men lite trafik som man kan gå ut på körbanan. Medvind och lätt nerför. Längre fram tyckte de att vi skulle köra en vinväg genom odlingar. Bitvis dålig asfalt och i ett nedförslut var det krisartat. Det är svårt att bromsa då men alla klarade sig. Vi letade oss ut på bättre cykelbana. Koblenz dök upp och vi följde floden på hjul till Deutsches Eck där Rhen ansluter. En öl och en korv satt bra. Det var mycket folk så vi gick en bit. På med rullorna och ett sista pass innan hotellet som dock låg lite off! Gång sista biten. Bästa hotellet med pool och god middag i trädgården.

16, söndag, ingen åkning utan taxi till stationen för väskförvaring. Vi gjorde stan äldre delar och sen var det tåg till Frankfurt.

Barbro Ström höll denna vandring på cirka 12 km och med 13 deltagare. Vi samlades vid gamla tågstationen, numera busstation. Spår av spåren finns kvar liksom perrong och elförsörjning. Hit kom nordeuropéer vid förra seklets början. Spår av detta pensionatsliv passerade vi ibörjan av turen. De gamla pensionaten finns kvar och några lever vidare. Vi gick till Ransvik och det är lite strapatsrikt faktiskt. Vi följde delvis röd och blå led och började med uppförsbacke till de fina betesmarkerna och golfbanan. Vyerna är hänförande. Vädret var soligt med lite moln och kring tjugo grader. Skåne hade kring 25 denna riktigt fina dag. Uppe vid fyrplatsen kunde vi se på det fina Naturrum. Vi gick till Ablahams grotta för vår lunch. Härlig plats. Sen blev det skogsvandring på fina stigar på nordsidan. Den sista biten in i Mölle Väst passerar fina villor. Vi gick för kafferast och eventuellt bad. Några enstaka djärva kvinnor vågade. In i Mölle för avslut av en fin tur.

Det blev en fortsättning på vandringen längs Höjeå. Denna gång samlades vi vid Folkparksområdet och gick till Värpinge by (gick bort till Uardaakademins två minnesstenar från landstigningarna 1965 och 2015) för att fortsätta längs Rinnebäcksravinen fram till Vildandsområdet. Buskarna lyser vita av blomning nu. Sen blev det ett grönområde fram till vägen in i Folkparken. Det Edmanska huset studerades och vi tog en kvällsfika på parkbänken. Parken kom till på 1890-talet med dansbana fram till 1972 cirka. 1976 stod det nyüvarande huset klart. Nu har det nyligen blivit Kulturskolans lokaler. Vi fortsatte förbi Papegojelyckan och kom över till Holmbergska parken som är en förvildad trädgård tillhörande fabrikör Holmberg, han med den Mekaniska verkstaden mittemot stationen och grundare av även Nordiska Armaturfabriken, där han hade sommarhus. Skogen har fått stå orörd. Intill ligger Sveriges äldsta i drift varande idrottsplatsen. Den kom till 1892 efter att ha varit lektält. Först var det isbana, sen kom en cykelbana med doserade kurvor. 1919 återinvigdes den med löparbanor och krocketsbanor. SJ-husen ligger intill och kom 1903. Vi gick sen till Svaneskolan som nu är gymnasium också. Sen blev det Stadsparken. Denna har rustats upp av kommunen i samband med hundraårsjubileet. Massor av lökar och rabatter har planterats, lekplatser rustats upp, infarter piffats upp, Observatorieparken inlemmats, skateboardbanor byggts, beachvolley med styrketräning, mm har tillkommit. Vi gick förbi Arenan med de nya bostadshusen intill. Skridskobanan var inte öppen. Vi gick under järnvägen och där kommer att finnas en ny station om fem år inkl nya spår. Åkerlund och Rausingpriset fabrik med nya namn passerades och vi var inne i Folkparksområdet och avslutade turen efter cirka en mil. 12 deltagare var vi.

• 

• 

• 

• 

• 

Vi såg Malmö. Fem pensionärer gav sig iväg från Jägersro, ut på cykelvägar genom industri- och bostadsområden med fagra grönområden. Olle hittar överallt! Och det var inte få områden. Det var blött efter nattens regn och ett lätt regn föll men vi hade hopp om uppehåll. Till det yttre tråkiga bostadsområden visar sig innehålla fina grönområden, lekplatser och skolor, när man kommer som vi eller med cykel. Ute ur Malmö tog vi Arrievägen och valde väg mot Oxie pga hotande regn. Sen följer fin cykelväg till Jägersro. Det blev 15 km idag.

Det var en solig söndagsmorgon i Lund och vi samlades några i Lund för samåkning till Johan Meurlings vandring i omgivningarna av Sövdesjön. På plats vid sjön kom malmöbor men solen var borta. Några simmare steg upp ur vattning, här ska bli triathlon nästa helg. Johan hade lagt upp en egen tur då han känner trakterna väl. Det blev också en omväxlande tur med många naturtyper. Spåret loggades inte men bilderna kan visa en del. Det blev 19 km med start 10 och hemfärd 15. Sövde är en livaktig ort med egen amfiteater som lockar kända artister. Kyrka från 1700-talet vilket inte är så vanligt, fin prästgård intill och nyrenoverad hemvärnsgård mittemot. Hus med sjöutsikt och attraktiva tomter och fina fritidshusområden. Fin separat cykelväg till Blentarp. Sjön är sällan åkbar för skridskor då vinden håller stora delar öppen.

Kaj Persson, deltagare och foto